Han hänvisar bland annat till EU-direktivets skrivningar om att personuppgifter får offentliggöras för att tillgodose ett "allmänt intresse". Likaså "berättigade intressen hos den registeransvarige". Hit hör föreningar, fackförbund, organisationer och privatpersoner med egen hemsida. En liknande tolkning gör övriga länders datainspektioner.

– Yttrandefriheten är av allmänt intresse. Både för den som tar del av yttranden och den som sprider yttranden, anser danska datainspektionens chef Henrik Waaben.

Därmed får personuppgifter även spridas till länder utanför EU. Men den uppfattningen delar varken den svenska datainspektionen eller Stockholms tingsrätt. Nyligen dömdes företagaren Börje Ramsbro till 12.500 kronor i böter för att han via sin hemsida lämnat ut personuppgifter till utlandet. I Tyskland och Danmark skulle domen knappast ha varit möjlig.

– Vi anser att behandling av personuppgifter för privat bruk inte omfattas av lagen. Dit hör även privatpersoners hemsidor, förklarar Henrik Waaben.

Men det finns en gräns för yttrandefriheten. Inget av länderna tillåter att detaljer ur enskilda personers privatliv offentliggörs på nätet. Det skulle strida mot vad som kan anses vara av "allmänt intresse". Makthavare och offentliga personer får däremot finna sig i att bli mer uppmärksammade än andra.

- Politiker som uppmanar folk att betala skatt, men själva är skattesmitare måste tåla en debatt på Internet. Den offentliga rollen går knappast att skilja från den privata, menar Marie-Helene Boulangé på den belgiska datainspektionen och får medhåll från tyska datainspektionens chef Joachim Jacob.

- Det är ingen skillnad mellan press, radio, TV - och Internet. Ju högre ställning en person har i samhället, desto mindre blir hans eller hennes privata sfär. Då får han eller hon tåla kritik i såväl pressen som på Internet, utan att kunna stoppa den, anser han.

Motsvarande Internetpublicering i Sverige skulle kräva politikernas "otvetydiga samtycke". I mars föreslog dock den svenska datainspektionen en "liberalisering". "Harmlösa uppgifter" skulle få publiceras utan samtycke. Enligt Datainspektionens generaldirektör Ulf Widebäck skulle det exempelvis bli tillåtet att namnge statsminister Göran Persson. Men inte att kritisera honom. Den svenska hållningen förvånar i Europa.

- Den kan leda till "law shopping". Den som ogillar lagstiftningen i ett EU-land flyttar till ett annat, säger Marie-Helene Boulangé.

Men syftet med EU-direktiver är att just att motverka "law shopping" inom EU. Tyska Datainspektionens chef Joachim Jacob har gjort klart för sin svenska kollega Ulf Widebäck att Tyskland inte delar Sveriges strikta hållning (Se även TCO-tidningen 1/99).

I dagarna lägger svenska Justitiedepartementet fram ett förslag om ändringar personuppgiftslagen. Det strikta förbudet att sprida namn- och personuppgifter via Internet till länder utanför EU ska mildras. Likaså kravet på "otvetydigt samtycke" för att sprida harmlös information om namngivna personer.

- Målet är att liberalisera lagen och göra den mera identisk med EU-direktivet, säger handläggaren Klas Reinholdsson.