Facklig debatt kan leda till två års fängelse

Facklig debatt kan leda
till två års fängelse

Den facklig debatten på internet befinner sig i en juridisk gråzon. Det är förbjudet att utan tillstånd namnge enskilda personer på internet. Straffet: Böter eller upp till ett års fängelse. Nyligen beslutade riksdagen att EU-anpassa lagen - och fördubbla straffet. Lagen skapar problem för Lärarförbundet som gjort stora internetsatsningar.

AV CHRISTOPH ANDERSSON
Artikeln publicerad i TCO-tidningen 13/98

Platsen är Lärarförbundets webredaktion på Stora Essingen i Stockholm. Förbundets webredaktör Janne Malmstedt gör några klick med datormusen på lärarförbundets hemsida www.lararforbundet.se. Plötsligt dyker lärarförbundets ordförande Christer Romilson upp i en miniatyr-TV.

- Välkommen att följa förbundets kongress på web-TV, säger Romilson med adress till förbundets 210.000 medlemmar och andra intresserade.

Kongressen äger rum i juni och kan följas via web-TV. 60 timmars debatt och omröstningar sänds ut via internet. På förbundets hemsida finns redan alla motioner. Likaså namnen på motionärerna. Via e-post kan medlemmarna kritisera allt från kongressbeslut till ombud på förbundets internetforum "Medlemmar möts".

- Vi satsar hårt på att nyttja internet som ett forum för ökad insyn och fördjupad medlemsdemokrati, förklarar Janne Malmstedt.

Lagen tar ingen hänsyn

Men den nuvarande data- och sekretesslagen tar ingen hänsyn till fackets satsning på ökad medlemsdemokrati. Namn på enskilda och andra personuppgifter får inte spridas elektroniskt till länder utanför Sverige.

- Så snart en namnuppgift läggs ut på en hemsida, så är det frågan om ett utlandsutlämnande, säger Klas Reinholdsson som är jurist på Justitiedepartementet.

Straffet: Upp till ett års fängelse. I april beslutade riksdagen att EU-anpassa lagstiftningen och instifta en ny personuppgiftslag, som ska börja gälla den 24 oktober. Då skärps straffet till maximalt två års fängelse.

- Men det finns undantag, förklarar Klas Reinholdsson som skrivit den nya lagtexten.

Namnpublicering är tillåten om den sker "uteslutande för journalistiska ändamål". Likaså om berörda personer ger sitt "otvetydiga" samtycke till att omnämnas på internet. Den fackliga företrädare som på fackets hemsida vill kritisera namngivna arbetsgivarrepresentanter på internet måste således först be om tillstånd.

- Den nya lagstiftningen är absurd, säger Lärarförbundets web-redaktör Janne Malmstedt. Visserligen är det bra att alla känner ökat ansvar för innehållet i texter som publiceras på internet. Men det är allvarligt när lagen konsekvent förbjuder namn, oavsett sammanhanget. Lagen är inte bara ett stort steg bakåt för vår interna debatt och medlemsdemokrati, utan även för yttrandefriheten.

Genomdrevs av s, m, c och v

Lagen genomdrevs av en enig socialdemokratisk riksdagsgrupp, med stöd av moderater, center- och vänsterpartister. Men nu beklagar socialdemokrater och moderater hur beslutet kan drabba olika fackförbund och organisationer.

- Tyvärr har vi inte kunnat förutse alla konsekvenser, säger socialdemokratiska riksdagsledamoten Barbro Hieatala-Nordlund. Vår avsikt har ju aldrig varit att inskränka yttrandefriheten, bara att stärka den personliga integriteten vad gäller elektronisk spridning av personuppgifter.

- Vi moderater är medvetna om att lagen kan få absurda effekter, som gränsar till censur, säger moderaternas intergritetsansvariga riksdagsledamot Inger René.

- Det skulle till och med kunna vara möjligt att någon döms till fängelse för ett i grunden bagatellartat brott, fortsätter hon. Därför vill vi snarast möjligt få en bättre lagstiftning. Men i väntan på den kan vi inte leva i ett vakum, utan måste ha en tillfällig lag.

Hennes socialdemokratiska kollega Barbro Hietala-Nordlund pekar på möjligheten att utnyttja lagens undantag för "journalistiska ändamål".

Detsamma gör regeringstjänstemannen Klas Reinholsson och Datainspektionen. På så skulle fackets hemsidor inte hamna i någon juridisk gråzon och ingen web-redaktör riskera fängelsestraff. Men lärarförbundets ordförande Christer Romilson ogillar förslaget.

"Vill inte kringgå lagen"

- Det bygger ju på att vi ska försöka kringgå lagen, säger han. Lärarförbundet och andra fackförbund måste ju kunna föra en öppen debatt, utan att fördenskull tvingas ikläda sig en journalistisk roll. Yttrandefriheten måste rimligen gälla alla i samhället, inte bara journalister eller publicister.

Lärarförbundets ordförande får stöd av miljöpartiets Peter Eriksson. Hans parti har hårdast av alla kritiserat EU-direktivet och personuppgiftslagen. Trots detta har även miljöpartiet missat frågan om yttrandefriheten på fackets och andra organisationers hemsidor.

- Det är orimligt att facket och andra organisationer ska tvingas utnyttja kryphål i lagen bara för att kunna föra en öppen debatt på internet. Därför är jag villig att genast medverka till en ändring, säger Peter Eriksson.

Men det avvisar socialdemokraternas Barbro Hietala-Nordlund:

- Nu får rättstillämpningen leda fram till en rimlig praxis för fackföreningar, föreningar, organisationer och andra, anser hon. Går det snett får vi ta upp frågan på nytt.

Kan regeringen ingripa?

Inom kort ska regeringen komplettera den nya personuppgiftslagen med olika förordningar. I teorin skulle regeringen kunna besluta om ett generellt undantag för fackföreningars och olika folkrörelsers hemsidor. Men det skulle gå längre än EU-direktivet och kunna leda till att frågan hamnar på EG-domstolens bord.

- Man ska inte vänta sig för mycket av förordningspaketet, förklarar Klas Reinholdsson på justitiedepartementet.

Nu sprider sig oron hos olika fackförbund och föreningar. Hos lärarförbundet har den nya personuppgiftslagen blivit ett fall för förbundsjuristen. På ett seminarium i början på maj försökte dock Datainspektionens generaldirektör Anitha Bondestam lugna representanter för Lärarförbundet och andra organisationer.

- Det finns inga åklagare som kan den här lagstiftningen, tröstade hon.

Läs mer om nya lagen och riksdagens debatt

______________________________________

Denna sida ingår i projektet
"Personuppgiftslagen och yttrandefriheten",
producerat i juni 1998 av Christoph Andersson och Susanne Bertman
Examensarbete i "Global electronic journalism", 20 poäng,
Södertörns högskola i samarbete med JMK, Stockholms universitet
http://www.jmk.su.se/global/global98/private/christop/finalpro/pul.htm