Kommuner fick Datainspektionen att backa

Kommuner fick Datainspektionen att backa

Tillåtet publicera protokoll
- men berörda måste tillfrågas

Nu är det tillåtet för kommuner att publicera protokoll och kallelser på internet. Datainspektionens styrelse kräver inte längre att alla namn och personuppgifter ska rensas bort. Men den som omnämns på internet måste ge sitt medgivande - och kommunala handlingar samt diarier berörs inte av förändringen.

AV CHRISTOPH ANDERSSON
Artikeln bearbetad utifrån SKTF-tidningen mars 1998

I slutet på mars 1998 beslutade Datainspektionen att ändra sin restriktiva inställning till kommuner som vill offentliggöra kommunala protokoll på Internet, inklusive namnuppgifter. Anledningen är att flera kommuner kraftigt protesterat mot Datainspektionens bestämmelser:

"Innan protokollsregister som förs av annan nämnd än kommunstyrelse eller landstingsstyrelse lämnas ut till allmänheten via terminal eller via Internet eller motsvarande öppna nät skall alla uppgifter som direkt pekar ut enskilda personer, tex namn, personnummer och adresser tas bort", hette det i Datainspektionens författningssamling 1996:3 som bygger på data- och sekretesslagen.

Därmed var det uttryckligen förbjudet att sprida datalagrade personuppgifter utanför Sverige. I Gällivare hotades till och med politikerna av åtal och upp till ett års fängelse. Orsaken: Via internet har de låtit offentliggöra namn på personer, som sökt kommunens kulturstipendium (!). Fallet oroade kommunalpolitiker och kommunaltjänstemän runtom i Sverige. Därför försökte många hitta lösningar som kringgick Datainspektionens regelverk. Allt från hot om lagtrots till massutskick av protokoll per e-post:

Helsingborg trotsar

- Vi anslutar oss helt till Gällivaremodellen, hotade Helsingborgs kommuns avgående IT-chef Troed Troedson. Visserligen tar vi bort uppgifter som omfattas av sekretess, både i tryckta protokoll och på Internet. Men därutöver sker inga rensningar av personuppgifter på Internet. Vi tar exempelvis inte bort namn på personer som tilldelas kulturstipendier.

I Sundsvall hade, och har alltjämt, tjänstemannen och utvecklingschefen Rolf Bergbom planer på att låta kommuninnevånarna abonnera gratis på kommunala handlingar via e-post.

- Praktiskt kan kommuninnevånarna anmäla sitt intresse genom att skicka e-postbrev till en kommunal s k listserver, en dator som automatiskt registrerar prenumeranter, förklarade han.

Lika automatiskt skickas sedan kommunala handlingar ut som personliga elektroniska brev till prenumeranterna.

- På så sätt skulle kommunen slippa allt juridiskt krångel med inspektionen, ansåg Rolf Bergbom.

Uppsala tror på pressetik

I Uppsala kommun skulle pressetiken avgöra vad som skulle och inte skulle publiceras på internet.

- Protokoll på Internet är ju en publicering, vilket gör att den rimligen måste omfattas av samma etiska regler som gäller för press, radio och TV, menade informationschefen Kerstin Lindgren.

Pressens publicitetsregler stadgar att den personliga integriteten ska respekteras. "Överväg noga publicitet som kan kränka privatlivets helgd", heter det i paragraf sju. Men det innebär inte att alla namnuppgifter måste avlägsnas i en tidning eller radioutsändning och följaktligen inte heller på internet.

Datainspektionen backar

I slutet på mars tvingades slutligen Datainspektionens styrelse backa för trycket. I samband med en ansökan från Gagnefs kommun beslutade Datainspektionen att liberalisera tillämpningen av data- och sekretesslagen. Kommunen hade begärt att få lägga ut kommunala protokoll på internet "utan rensning" av personuppgifter. Datainspektionens styrelse gav kommunen klartecken, förutsatt att personuppgifterna ingår i ett protokoll, föredragslista eller kallelse och "utgör allmän handling och som inte omfattas av sekretess eller är otillbörliga eller känsliga från integritetssynpunkt" (dnr 662-98).

- Detta innebär att vi inte längre har något att invända mot kommuner som på internet offentliggör namnen på kulturstipendiater eller motsvarande, kommenterar överinspektör Ulf Widebäck den nya linjen som dock "förutsätter att kommunerna först tillfrågar berörda personer" .

Söka på nytt

Men inspektionens beslut innebär inte att alla tidigare restriktiva beslut ändras automatiskt. Istället måste kommunerna inkomma med nya ansökningar. Så gjorde nyligen Gällivare, med följd att kommunens långa strid med Datainspektionen är över. Däremot får varken Gällivare eller andra kommuner lägga ut annan information än just protokoll och kallelser.

- Det sker ingen förändring vad gäller kommunala handlingar och diarer, förklarar Ulf Widebäck. Där måste alla personuppgifter rensas bort, precis som tidigare. Men vi motsätter oss inte att kommunerna skickar ut handlingarna per e-post till en bestämd mottagare. Informationen måste dock vara krypterad.

Trots begränsningen beskriver Uppsalas informationschef Kerstin Lindgren inspektionens beslut som en liten delseger för kommunerna:

- Det underlättar kommunal demokrati, säger hon nöjt. För namnuppgifter är faktiskt offentliga i andra sammanhang. Exempelvis i vanliga pappersprotokoll som vem som helt kan läsa på kommunkontoret.

___________________________________________________________

Denna sida ingår i projektet
"Personuppgiftslagen och yttrandefriheten",
producerat i juni 1998 av journalisterna Christoph Andersson och Susanne Bertman
Examensarbete i "Global electronic journalism", 20 poäng,
Södertörns högskola i samarbete med JMK, Stockholms universitet
http://wwwpul.nu