Datainspektionenen
tjänar pengar på PUL

AV CHRISTOPH ANDERSSON
Artikeln publicerad i Statstjänstemannen 15/98

Datainspektionen praktiserar en genial affärsidé. Först bedriver generaldirektören lobby för en ny och komplicerad personuppgiftslag. Sedan erbjuder inspektionen kurser i hur samma lag ska efterlevas. Vinst: Drygt en miljon kronor – som hamnar i myndighetens egen kassa.

Det är den fjärde maj 1998. Platsen är försäkringsbolaget Trygg-Hansas stora konferenssal på Fleminggatan i Stockholm, uthyrd till Datainspektionen. Prick klockan 09.30 ställer sig inspektionens informationschef Leif Stenström i talarstolen och tittar ut över den välfyllda salen.

– Vi har samlats idag för att lära oss ett nytt ord, pul. Eller snarare en ny betydelse av ett gammalt ord. Som alla korsordslösare vet så är pul ett växelmynt i Afghanistan. Men om någon tror att denna konferens handlar om penningläget hos mindre bemedlade i Afghanistan, så har ni kommit fel. Istället ska det handla om personuppgiftslagen PUL!

Drygt 14 dagar tidigare har socialdemokrater, moderater, center- och vänsterpartister genomdrivit den EU-anpassade lagen i Riksdagen. Dessförinnan har Datainspektionens generaldirektör Anitha Bondestam i flera års tid bedrivit lobbyarbete för EUs datadirektiv, som bl a bygger på Tysklands stränga datalag. Den går så långt att namn och andra personuppgifter inte ens får nämnas i offentliga domslut.

"Bort med Storebror"

- Datainspektionen tycker inte att en myndighet ska bestämma om t ex ditt telefonnummer – det ska du bestämma! Lägg ansvaret på individen och bort med Storebror! utropar generaldirektör Bondestam från talarstolen.

Lagens kritiker anser att den leder till raka motsatsen. Arbetsgivare får utse särskilda personuppgiftsombud, som har rätt att granska innehållet i alla datorer på en arbetsplats. Namn får inte nämnas på Internet, såvida inte omnämnda personer gett sitt "otvetydiga samtycke". Därmed kan exempelvis politiker och andra makthavare effektivt blockera all samhällsdebatt på Internet.

– Vad är det för fel på samtycke?! frågar Bondestam retoriskt från talarstolen på Trygg-Hansa.

Politiskt budskap sprids

Datainspektionens seminarium informerar inte bara om den nya lagen, utan för även ut ett politiska budskap till seminariets 220 betalande deltagare. I vanliga fall tvingas myndigheter lägga ut stora pengar för att marknadsföra sin politik i annonskampanjer. Men Datainspektionen har lyckats med motsatsen – att få deltagarna att betala. Pris: 3.000 kronor per person, inklusive moms.

– Ni kan känna er utvalda, säger Leif Stenström till deltagarna. Här är smockfullt, varje plats är upptagen och vi har 80 personer på väntelista. Redan imorgon ska vi sätta oss ner och planera en repris.

Efterfrågan på information om lagen är enorm hos företag, organisationer och myndigheter. Journalister som vill bevaka seminariet får tjata sig till att närvara eller acceptera att endast delta i en 45 minuter lång presskonferens, insprängd mitt i seminariet, med deltagarna som åhörare. Sittplatserna räcker inte ens till för inspektionens egna tjänstemän, som tvingas stå längs väggarna.

Tjänstemännen får stå

– Det går väl an om man får stå en timme eller så, men vi har blivit tillsagda att stå hela dagen för att inte ta upp någon plats, säger några irriterade tjänstemän på inspektionen.

Anledningen: Datainspektion strävar efter att seminariet ska gå med maximal vinst. Enligt avtal med Justitiedepartementet får myndigheten behålla intäkter upp till sex procent av sin totala kostnad för verksamheten. 1998 uppgår den summan till cirka 1,4 miljoner kronor. Men regelverket gäller inte bara Datainspektionen, utan alla statliga myndigheter.

– Systemet har praktiserats sedan 1991, förklarar Ingalill Borild på det nya Ekonomistyrningsverket, sprunget ur Riksrevisionsverket.

Säljer tjänster för över en miljard

I avgiftsförordningens fjärde paragraf stadgas att myndigheter får sälja olika tjänster mot marknadsmässig betalning. På så sätt lyckades svenska myndigheter tjäna inte mindre än 1,038 miljarder kronor under 1987, enligt Ekonomistyrningsverket.

– Då är inte affärsverken inräknade, säger Ingalill Borild på myndigheten. Normalt brukar myndigheterna få behålla intäkter från tjänster och uppdrag motsvarande fem procent av omsättningen. Alternativt samtliga intäkter, ifall verksamheten är av tillfällig natur. Skulle exempelvis Datainspektionen producera en riktig kioskvältare, så är deras nuvarande avtal ingen bra affär.

Informationssatsningen på den nya personuppgiftslagen ligger på gränsen. Bruttointäkten från seminariet i maj var 528.000 kronor, enligt Datainspektionens siffror. Precis som utlovat hölls ett liknande seminarium i oktober. Då hyrde Datainspektionen en av Kungliga Dramatiska teaterns salonger och kallade seminariet "Dramatisk repris" och lockade även med teaterbiljetter till Eugene O’Neills pjäs "Lång dags färd mot natt". Den gången var bruttointäkten 636.000 kronor. Totalt: 1,16 miljoner kronor för båda seminarierna.

Glöm inte kostnaderna!

– Men man får inte glömma bort våra kostnader för seminarierna. Vi gör en kalkyl baserad på 100 deltagare. Kommer det färre, gör vi en förlust, förklarar Datainspektionens informationschef Leif Stenström när vi träffas i november och går igenom siffrorna.

Till minusposterna hör hyra av Trygg-Hansas konferenssal på 9.350 kronor respektive Dramaten på 12.000 kronor, exklusive moms. Hit hör även lunch, kaffe, frallor och frukt för sammanlagt 85.039 kronor. Nästan lika dyrt var utskicket av 9.000 inbjudningar och porto för cirka 81.350 kronor. Därtill kommer kostnaderna för "Europas Mr Privacy", alias Professor Doktor Spiros Simitis från Frankfurt, tidigare chef för tyska Datainspektionen i delstaten Hessen. Likaså en "arkitekterna bakom EUs dataskyddsdirektiv" och den stränga tyska datalagstiftningen. Svenska Datainspektionen lät flyga in honom både till seminariet på Trygg-Hansa och till Dramaten.

– Utav professor Simitis ska vi få veta mer, "Frisch vom Fass", direkt från ölfatet, skojar generaldirektören Anitha Bondestam i sin presentation av professorn.

Kostnaden för Simitis: 37.095 kronor, inklusive arvode, flygbiljett, hotell och taxi. Betydligt dyrare var Datainspektionens föredragshållare och administration. Myndigheten beräknar sin egen kostnad för förberedelser, planering och arbetsinsatser till hela 401.250 kronor.

Vad blev nettot?

- Vad själva nettot blev? undrar informationschefen Leif Stenström. Räknar jag bort övriga kostnader som seminariemappar, ljudband och annat kommer jag fram till ett netto på 505.234 för båda seminarierna.

Men frågan är om Datainspektionen ska räkna in kostnaden för sina egna föredragshållare och sin egen administration. Någon interndebitering förekommer inte och inspektionens verksamheten bygger på att tjänstemännen ska informera om aktuell lagstiftning. Utifrån den utgångspunkten blir Datainspektionens vinst nästan dubbelt så stor – 906.484 kronor.

- Trots att vi saknar interndebitering tycker jag att det inte är mer än rätt att vi också räknar in kostnader för eget arbete. Det skulle kosta mer att t ex låta en firma sköta administration och marknadsföring, säger Leif Stenström.

Rocklåt på CD

Förutom seminarier om PUL har Datainspektionen även producerat seminarier för bl a lärare och kommunalpolitiker. För 2.000 kronor per kommun höll Datainspektionen nyligen distansundervisning via webb-TV till alla kommuner i Jämtland och Härjedalen. Ytterligare en inkomstkälla är inspektionens broschyrer.

En skrift om datalagen kostar exempelvis 30 kronor, en om skolans personregister kostar 50. Datainspektion praxis säljs på CD-rom för 1.250 kronor. På CD-rom finns också ett studiematerial till gymnasieskolorna kallat "You won't get to me", inklusive ett lärohäfte och en CD-rocksingel med samma namn (!). Försäljningspris: 420 kronor, med möjlighet till mängdrabatt.

– "You won’t get to me" gjordes 1997 och ska förmedla en slags feeling till den unga generationen om vikten av personlig integritet, förklarar Leif Stenström.

Produktionskostnad och marknadsföring uppgick till 1,14 miljoner kronor. Därav bidrog KK-stiftelsen och Skolverket med 750.000 kronor, Datainspektionen med 390.000 kronor. Men intresset från skolorna var måttligt. Enligt Leif Stenström har inspektionen endast lyckats sälja cirka 100 läromedelspaket för cirka 50.000 kronor. Runt 400 ligger ännu osålda i Datainspektionens lager. Följden: En brakförlust.

Material för 1,4 miljoner kronor inaktuellt

- Vi ser ändå positivt på det hela, säger Leif Stenström. Var sjätte gymnasieskola har skaffat materialet, vilket är ganska hyfsat. Men tyvärr har det blivit inaktuellt. Läromedelspaketet handlar om gamla datalagen, inte nya personuppgiftslagen.

Icke desto mindre marknadsförs det inaktuella skolpaketet fortfarande på Datainspektionens hemsida. Men den som inte vill betala för inspektionens skrifter eller läromaterial kan kringgå inspektionens prissättning.

– Även om Datainspektionen gärna vill ta betalt, så måste myndigheten på begäran lämna ut kopior i enlighet med offentlighetsprincipen, säger tryckfrihetsexperten Lennart Lillieroth. Det slår JO fast i ett antal yttranden. Avgiftsbelagda broschyrer är allmänna handlingar och omfattas inte av sekretess.

Ny inkomstkälla?

På Datainspektionen funderar Leif Stenström över möjligheten till nya inkomstkällor. Hit hör att ta betalt för kvalificerad rådgivning. Visserligen är Datainspektion skyldig att gratis svara på frågor om exempelvis Personuppgiftslagen. Men ibland kan frågorna kräva mycket arbete.

- Det är inte ovanligt att olika advokatbyråer tar upp mycket av vår tid, säger Leif Stenström. Kunskapen sätter de sedan själva ett pris på. För så omfattande rådgivning skulle man kunna tänka sig att vi istället ordnar miniseminarier, som vi tar betalt för.

© Christoph Andersson, all rights reserved
Box 49053, S-100 28 Stockholm, Sweden, Tele/Fax 08-190907
______________________________________

Denna sida ingår i projektet
"Personuppgiftslagen och yttrandefriheten",
av Christoph Andersson och Susanne Bertman
Komplement till examensarbete i "Global electronic journalism", 20 poäng,
Södertörns högskola i samarbete med JMK, Stockholms universitet
http://www.pul.nu