På torsdag ska Riksdagen besluta om ändringar i den omstridda personuppgiftslagen, PUL. Lagen bygger på EUs datadirektiv och infördes i oktober 1998. Den förbjuder att namn och andra personuppgifter sprids på Internet, såvida inte omnämnda personer först ger sitt "otvetydiga samtycke". På så sätt inskränker lagen möjligheten att kritisera namngivna politiker och makthavare på nätet. Visserligen gör den undantag för hemsidor med ett "uteslutande" journalistiskt, konstnärligt eller litterärt ändamål. Men vad som är konst eller litteratur bestämmer inte den enskilde, utan Datainspektionen.
– Självklart måste lagen ändras, ansåg samtliga partier efter ett stort opinionstryck med 10.000-tals namnunderskrifter mot PUL.
Därför ligger nu ett reviderat regeringslagförslag på Riksdagsledamöternas bord. Regeringen vill tillåta att namn och personuppgifter sprids på Internet. Men texterna får inte innehålla känsliga uppgifter om politiska åsikter, religös eller filosofisk övertygelse, hälsa och sexualliv samt begångna brott. Därmed förblir en stor del av samhällsdebatten fortsatt tabubelagd. Däremot får harmlösa uppgifter spridas på nätet, förutsatt att de bara hamnar i länder med "adekvat skyddsnivå". Något som är omöjligt, ty Internet når ju hela jorden.
"Huruvida alla länder då har en adekvat skyddsnivå ter sig nästan omöjligt att veta", påpekar Lagrådet som fruktar att det oklara regeringsförslaget både leder till självcensur och öppen lagtrots.
Men det finns fler oklarheter i förslaget. Å ena sidan vill regeringen att "ringa brott" inte längre ska straffas. Å andra sidan gäller det inte hemsidor som tillkom före den 24 oktober 1998. De ska även i fortsättningen bedömas utifrån gamla datalagen. Den är strängare än PUL och tillåter inga undantag. Lagarna är delvis motstridiga och existerar parallellt till 2001.
"I vissa fall kan det vara svårt att avgöra vilken av lagarna som ska vara tillämplig", varnar Lagrådet.
Samma problem gäller för konflikten mellan PUL och offentlighetsprincipen. Visserligen borde den grundlagsfästa offentlighetsprincipen väga tyngre än PUL. Men på självaste regeringskansliet blockeras även medborgarnas möjlighet att via besöksterminaler göra detaljerade sökningar i Centralkarkivets dator. Närmare bestämt bland 12.000 nådeärenden och upphävanden om utvisningsbeslut.
– Å ena sidan är uppgifterna offentliga, å andra ska de göras extra svåråtkomliga, säger arkivchefen Mara Eiche som ogillar nyordningen. PUL skapar en ny typ av sekretess, som saknar stöd i sekretesslagen.
Samma regeringskansli har också skrinlagt tidigare planer att lägga ut sitt EU-diarium med 160.000 dokument på Internet. Orsaken: Dokumenten kan innehålla namn.
Folkpartiet är det enda riksdagsparti som skrivit ett konkret motförslag. PUL ska inte bara göra undantag för journalistisk, konstnärlig och litterär verksamhet, utan även för "medborgarnas rätt till yttrandefrihet och informationsfrihet". På så sätt vill Fp undvika många onödiga rättsprocesser i framtiden.
– Yttrandefrihet på Internet är väl förenligt med EUs datadirektiv, hävdar Helena Bargholtz (fp) som väntas få visst stöd av Centern och Miljöpartiet.
Överraskande nog delar datainspektionerna i Tyskland, Holland, Belgien och Danmark samma uppfattning. De anser att medborgarna ska ha full frihet att kritisera sina makthavare på nätet.. Men så liberalt vill varken svenska socialdemokrater eller moderater tolka EU-direktivet. Tillsammans med svenska vänsterpartister och kristdemokraterna väntas de rösta igenom regeringsförslaget på torsdag eftermiddag.
Den omaka laguppställningen väcker allvarliga frågor. Inte bara om riksdagsmajoritetens syn på medborgarna, utan också om medborgarnas syn på politikerna. Konstellationen m, s, v och kd stärker bilden av en cementerad politikerklass, med bristande respekt för både medborgare och yttrandefrihet.
© Christoph Andersson, all rights reserved
Europa reporter AB, box 49 053, 100 28 Stockholm, Telefon 08-190907
___________________________________________________________
Denna sida ingår i projektet
"Personuppgiftslagen och yttrandefriheten",
av journalisterna Christoph Andersson och Susanne Bertman
http://www.pul.nu