Du befinner Dig hos www.pul.nu

Vi frågar riksdagspartierna:
Kommer ni avskaffa
PUL efter valet?

Några dagar före valet skickade vi ett e-postbrev med en enda fråga till samtliga riksdagspartier - Kommer ni avskaffa PUL efter valet? Svaren presenteras i inkommen ordning.

Sammanställning av Susanne Bertman

CENTERPARTIET: "Svaret är nej"
MILJÖPARTIET: "Rättsläget osäkert"
VÄNSTERPARTIET: "Vi överväger ändringar i PUL"
SOCIALDEMOKRATERNA: "Vi kan inte upphäva PUL"
FOLKPARTIET: "Sverige kan inte avskaffa PUL"
MODERATERNA: "Integriteten ska vara okränkt"
KRISTDEMOKRATERNA: "Måste titta över EU-direktivet"

CENTERPARTIET: "Svaret är nej"

"Svaret är nej. Det behövs även fortsättningsvis en lag som kan skydda människors integritet. En sådan lag får däremot inte bli en stoppkloss för utvecklingen mot informationssamhället. Vi vill därför se en mer modern personuppgiftslag. Tyvärr medför ett EU-direktiv oss att ha den nuvarande konstruktionen på lagen, men vi kommer att jobba för ett nytt och modernt personuppgiftsdirektiv inom EU." (Staffan Johanson, projektledare, Centerpartiets IT-redaktion)

MILJÖPARTIET: " Rättsläget osäkert"

"För att demokrati skall fungera krävs öppenhet från makthavare gentemot medborgare och massmedier. Medborgarnas och massmediernas möjligheter och skyldigheter att granska makthavare är i själva verket avgörande för demokrati och samhällsutveckling. Miljöpartiet de gröna arbetar för att förbättra möjligheterna till insyn och information på alla politiska nivåer. Vi kommer därför aldrig att gå med på en anpassning av svenska regler till EG-rätten som innebär en försämring i detta avseende. Rättsläget måste minst sagt anses osäkert vad gäller offentlighetsprincipens ställning i förhållande till EG:s s.k. dataskyddsdirektiv. Frågan har stötts och blötts i olika sammanhang, men någon klarhet kan faktiskt inte utläsas huruvida Sverige i framtiden verkligen kommer att kunna behålla offentlighetsprincipen.

I propositionen om personuppgiftslagen diskuterar regeringen förhållandet mellan EG-direktivet och offentlighetsprincipen. Regeringens bedömning, som grundas på punkt 72 i direktivets ingress, är att direktivet går att förena med offentlighetsprincipen. Men vad regering och sedan riksdag beslutat i denna fråga kan komma att sakna betydelse den dag frågan prövas av EG-domstolen. Det går alltså inte att utesluta att EG-domstolen kommer till en annan slutsats än regering och riksdag, vilket kan medföra att Sverige måste anpassa bestämmelserna i bl.a. TF. Frågan är därför hur Sverige skall agera för att kunna behålla offentlighetsprincipen. Som framgår av propositionen har Sverige såsom medlem i EU att i svensk lagstiftning genomföra de regler som direktivet f öreskriver. Om vi går efter Lagrådets bedömning så har Sverige inte uppfyllt sina förpliktelser helt ut i detta avseende.

Miljöpartiet verkar för att regeringen ska ta initiativ till en ändring av direktivet så att inga tveksamheter kan råda huruvida en normkollision föreligger mellan direktivet och svenska bestämmelser om allmänna handlingars offentlighet. Förhållandet till tryck- och yttrandefriheten Syftet med personuppgiftslagen är att skydda den personliga integriteten vid behandling av personuppgifter. Som bl.a. framgår av Lagrådets yttrande kan flera artiklar i EG- direktivet komma i konflikt med bestämmelserna om tryck- och yttrandefrihet i TF och YGL. Frågan är därför om direktivet medger avvikelser när det gäller sådana för svensk rätts del grundläggande konstitutionella fri- och rättigheter som regleras i dessa grundlagar. Lagrådet finner i vart fall det tveksamt om EG-domstolen skulle acceptera att de bestämmelser i direktivet som införlivas med svensk rätt genom personuppgiftslagen får vika för de svenska grundlagsreglerna i vidare mån än som medges enligt ordalagen av artikel 9 i direktivet. Regeringens analys i denna fråga kan inte anses tillfredsställande." (Michael Wahlström)

VÄNSTERPARTIET: "Vi överväger ändringar i PUL"

"PUL bygger på ett EU-direktiv som Sverige, genom sitt medlemskap i EU , har förbundit sig att införa. Direktivet är föråldrat och är dessutom oklart i förhållande till tex den svenska offentlightsprincipen. Direktivet skrevs innan internet-användningen blivit så vanlig som idag och även PUL om det är otidsenlig är den ändå inte lika förlegad som den gamla datalagen som den ersätter. Det var anledningen till att Vänsterpartiet valde att ändå rösta ja till lagförslaget. Syftet med direktivet är främst att skydda den enskildes integritet. Det syftet måste enligt Vänsterpartiet vägas mot Sveriges grundlagsskyddade yttrande- och tryckfrihet och offentlighetsprincipen. Vänsterpartiet har föreslagit i Riksdagen att regeringen bör ta initiativ till en ändring av EU-direktivet så att inga tveksamheter kvarstår. Vi kommer även att överväga förslag på direkta ändringar i personuppgiftslagen." (Inger Lundgren, pol sekr Vänsterpartiet)

SOCIALDEMOKRATERNA: "Vi kan inte upphäva PUL"

"Den svenska personuppgiftslagen följer bestämmelsernas i EU:s dataskyddsdirektiv. Dessa är bindande för Sverige. Detta medför att vi inte kan upphäva personuppgiftslagen efter valet utan att bryta mot våra EU-förpliktelser. Om det visar sig att personuppgiftslagen tillämpning inte fungerar som vi önskar får vi verka för att berörda bestämmelser i EU:s dataskyddsdirektiv. Det skall inte uteslutas att detta kan komma att ske t.ex. när det gäller hantering av personuppgifter på Internet. Regeringen har också sagt att Sverige skall verka för att EU:s regler skall utformas enlig den s.k. missbruksmodellen". (Linus Isaksson)

FOLKPARTIET: "Sverige kan inte avskaffa PUL"

"Nej, Sverige kan inte avskaffa PUL eftersom det finns ett EG-direktiv. Men vi tycker att Sverige skall ta upp frågan i EU om att direktivet skall omarbetas. Skälet härför är följande. I enlighet med sina från EU härrörande direktiv har den aktuella lagen givits en form som kan benämnas "hanteringslag", dvs den anger vad som är tillåten hantering av personuppgifter, inte vad som är förbjuden.

Detta är en ovanlig, och i detta fall, i tillämpning olämplig form. Särskilt inom ett tillämpningsområde som informationsteknikens, med dess höga utvecklingstempo, är det olämpligt att föreskriva vad som är tillåtet, snarare än motsatsen. Det kan komma att innebära begränsningar som inte var avsedda vid lagens tillkomst, eftersom det är svårt, ja omöjligt, att förutse all tillämpningsutveckling som kan bli aktuell. Onödiga begränsningar kan komma att bli verklighet.

Det är att föredra att vid lagskrivning på områden med utvecklingstempo, som inom informationsteknikens tillämpning, välja en sådan lagteknisk modell, där det regleras som är olämpligt, snarare än det som är lämpligt. IT- kommissionen har hösten 1997 initierat en analys av möjligheterna att omarbeta den nu aktuella lagtextformen till en missbruksmodell. Det vill emellertid synas som om möjligheterna till omarbetning är små, bl a eftersom lagen är nära kopplad till ett betydande antal andra lagar. Datalagskommittén övervägde också dessa möjligheter, men kommitténs majoritet valde att kvarståvid hanteringsmodellen.

Det finns anledning att med kraft ta upp formfrågan. Vi föreslår att berörd EU-institution i Bryssel tillskrivs med en uppmaning att snarast inleda arbete med formulering av en ståndpunkt där en missbruksmodell förordas. Anpassning till en sådan modell innebär en till sin omfattning inte negligerbar arbetsinsats i alla berörda EU-länder. Folkpartiet liberalerna förordar emellertid att detta genomförs." (Erik Wassen, Folkpartiet)

MODERATERNA: "Integriteten ska vara okränkt"

"Huvudregeln bör vara att den personliga integriteten alltid skall lämnas okränkt. Den personliga integriteten bör enligt vår mening ses som en del av en individuell rättighet och inte som en produkt av av parlamentariska beslut.

På grund av den splittrade bild som personrätten idag ger, finns goda skäl för en samlad integritetsskyddlag. I denna lag bör man precisera de fall där intrång i den personliga, icke-kroppsliga sfären är tillåten utan krav på samtycke och låta övriga fall omfattas av ett förbud. Exempel på undantag kan finnas inom straffprocessrätten, och inom sjukvården." (Andreas Sandgren)

KRISTDEMOKRATERNA: "Måste titta över EU-direktivet"

"Personuppgiftslagen är en implementering av ett EU-direktiv. KD kommer att arbeta för att man inom EU snarast möjligt tittar över det aktuella EU-direktivet för att göra de anpassningar som IT-användingen i dagens samhälle kräver. KD anser också att man - även med hänsyn till EU-direktivet - närmare bör analysera förutsättningarna för att implementera en missbruksmodell istället för den hanteringslagsmodell som nu införts och som de flesta är överens är både byråkratisk och otidsenlig." (Ingrid Friman, pol.sekr)

______________________________________

Denna sida är ingår i projektet
"Personuppgiftslagen och yttrandefriheten",
av Christoph Andersson och Susanne Bertman
Komplement till examensarbete i "Global electronic journalism", 20 poäng,
Södertörns högskola i samarbete med JMK, Stockholms universitet
http://www.pul.nu