Nyheter från mars
till december 1999
22 December
Webbjournalister saknar grundlagsskydd
10 December
Danmark
står inför PUL-beslut
8 December
PUL
minskar insyn hos Kronofogden
27 November
Majoritet
röstade emot Fp-förslag
27 November
På
tisdag prövar Svea hovrätt Ramsbrofallet
26 November
Facklig
webbredaktör kommenterar PUL-beslutet
25 November
Riksdagsmajoritet
emot ökad yttrandefrihet på nätet
24 November
EUs datadirektiv
gäller inte för EU
23 November
Mer
inför Riksdagsbeslutet på torsdag
20 November
Kort
om partiernas PUL-motioner till Riksdagen
18 November
Riksdagsbeslut om
PUL nästa torsdag
17 November
Räddningsverket gör PUL-miss - men rättar sig
4 November
Panoussis överväger ge ut egen tidning
3 November
Även Centern kritiserar
regeringens pulpropp
29 Oktober
Folkpartiet
kritiserar regeringens PUL-förslag
26 Oktober
Helomvändning
i Panoussisfallet
20 Oktober
Fyra datainspektörer om bilden som
personuppgift
19 Oktober
Bildarkiv uppmanas till försiktighet
14 Oktober
Bilder på
nätet omfattas av PUL
13 Oktober
Regeringen tar ingen hänsyn till PUL-kritik
4 Oktober
Nazistsajt omfattas
inte av PUL
24 September
Lagrådet kritiserar förslag till
ny PUL
16 September
PUL
inskränker sökning i diarier
6 September 1999
Jacob Wallenberg vill inte synas på hemsida
28 Augusti
Kammarrätten
godkänner EUs hemligstämplar
29 Juli
Journalist
polisanmäler högerextrem hemsida
15 Juli
Regeringens lagrådsremiss om ny PUL
13 Juli
Internetcensur
i 45 länder
29 juni
PUL stoppar EU-diarium på nätet
22 juni
Internetworld: Nytt
åtal väckt för namn på nätet
18 juni
Regeringens förslag till ny PUL får kritik
12 juni
Danska
Folketinget säger nej till dansk PUL
10 juni
Namnförbud består -
men ringa brott straffas ej
Regeringskansliets
förslag till ändringar i PUL
5 juni
Så ser
utländska datainspektioner på Sverige
2 juni
Internetworld: Prickningslista publiceras
utomlands
1 juni
Datainspektionen
lägger ner utredning mot press.nu
31 maj
Beslut om press.nu offentliggörs på onsdag
30 maj
Australien vill införa lag som censurerar nätet
29 maj
Namn på nätet bedöms olika
22 maj
PUL
ska ändras - men bara lite
12 maj
Bara
vissa hemsidor kan få grundlagsskydd
11 maj
Börje
Ramsbro vägrar ta bort namn från hemsida
10 maj
Håkan
Nordquist kommenterar Ramsbro-domen
4 maj
Internetorganisationen
APC kritiserar Sverige
28 april
Kritiska remissvar om ytlig förändring av PUL
28 april
Statsrådet Lejon backar
om PUL
24 april
Press.nu ger Datainspektionen svar på tal
14 april
Ramsbro
döms till böter för namn på Internet
13 april
Anitha
Bondestam vill inte synas på hemsida
11 april
Brittisk PUL liberalare än svensk
10 april
S-politiker emot öppet lagstiftningsarbete i EU
8 april
EUs datadirektiv inskränker insyn i Tyskland
5 april
Global konferens i USA om friheten på nätet
31 mars och tidigare under
1999
Till
första kvartalet 1999 - klicka här
31 December 1998 och tidigare
Till
hela 1998 - klicka här
22 December
Nätjournalister oskyddade på nätet
Rena nättidningar har inte samma
grundlagsskydd som tryckta tidningar. Det skriver tidningen Journalisten i senaste numret.
Tryckta tidningar omfattas av tryckfrihetsförordningen. Men det gör inte tidningar som bara publiceras på nätet. De kan i princip censureras av myndigheterna. Dessutom har de inte rätt att utse en en ansvarig utgivare. "Det betyder att varje upphovsman själv ansvarar för sin text, och att man som reporter kan bli skadeståndsskyldig i ett förtalsmål", säger ombudsman Angelin Olsson de Groat till Journalisten. Läs mer!
10 December
Danmark ska besluta om PUL
Folketinget ska snart fatta beslut om
en dansk PUL. På vissa punkter väntas den bli liberalare än svenska.
Inför
beslutet har danska Datainspektionen, Registertilsynet, redan offentliggjort
tillämpningsföreskrifterna (!). Bland annat ska myndigheter utan vidare kunna
publicera protokoll på nätet, förutsatt att uppgifterna också är offentliggjorda på
annat sätt. Därmed lär det inte bli någon "Gällivarestrid"
i Danmark. Läs mer hos Registertilsynet.
27 November
Svea hovrätt prövar
Ramsbrofallet på tisdag
På tisdag den 30 November tar Svea Hovrätt ta upp fallet med Börje
Ramsbro. I våras dömdes han till böter för att ha publicerat namn på Internet. Hans
advokat Percy Bratt överklagade domen till Svea Hovrätt. Förhandlingen i
hovrätten börjar klockan 9.00. Mer information om domen finns
här!
27 November
Majoritet röstade emot Fp-förslag
I torsdags röstade 256
riksdagsledamöter ner Folkpartiets förslag om att öka yttrandefriheten på Internet.
Bara 27 röstade för
Fp-förslaget att infoga ett nytt undantag i PUL. Därmed skulle inte bara
namnpublicering för journalistiska, konstnärliga och litterära ändamål tillåtas,
utan också för medborgarnas "yttrande- och informationsfrihet".
Vänsterpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna och Socialdemokraterna var emot
skrivningen. Barbro Hietala-Nordlund (s) ansåg att det räckte med att e-postbrev
äntligen skulle bli tillåtna till länder med "adekvat skydddsnivå".
Folkpartiet fick inte heller något helhjärtat stöd av Centern eller Miljöpartiet. 12
stycken riksdagsmän avstod från att rösta. 54 valde att inte alls närvara vid
omröstningen.
Läs mer hos Riksdagen. Se även Aktuell debatt
25 November
Riksdagsmajoritet
röstade
emot ökad frihet på nätet
Igår, torsdag, röstade 256
riksdagsledamöter ner Folkpartiets förslag om att öka yttrandefriheten på Internet.
Bara 27 röstade för
Fp-förslaget att infoga ett nytt undantag i PUL. Därmed skulle inte bara
namnpublicering för journalistiska, konstnärliga och litterära ändamål tillåtas,
utan också för medborgarnas "yttrande- och informationsfrihet".
Vänsterpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna och Socialdemokraterna var emot
skrivningen. Barbro Hietala-Nordlund (s) ansåg att det räckte med att e-postbrev
äntligen skulle bli tillåtna till länder med "adekvat skydddsnivå".
Folkpartiet fick inte heller något helhjärtat stöd av Centern eller Miljöpartiet. 12
stycken riksdagsmän avstod från att rösta. 54 valde att inte alls närvara vid
omröstningen.
Läs mer hos Riksdagen. Se även Aktuell debatt
23 November
Beslut
om PUL redan på torsdag
Redan nästa vecka går Riksdagen till
beslut om ändringar i PUL. Två fronter väntas stå mot varandra.
På ena sidan står Socialdemokraterna, Moderaterna, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna. De backar upp ett kritiserat regeringsförslag om att personuppgifter ska få spridas på Internet, men bara om mottagarländerna har "adekvat skyddsnivå".
- Men vi moderater vill också ge regeringen i uppdrag att verka för en ändring av det EU-direktiv, som ligger till grund för PUL, säger M:s gruppledare Per Unckel till radions Vår grundade mening i P1.
På andra sidan står Folkpartiet, Centern och Miljöpartiet. De anser att regeringsförslaget inte tillräckligt betonar medborgarnas rätt till yttrandefrihet på Internet. Folkpartiet vill till och med göra undantag i PUL, så att medborgarna får full yttrandefrihet på nätet.
- Internet är ett massmedium. Det ska inte vara någon skillnad jämfört med yttrandefriheten i press, radio och TV, säger riksdagsledamoten Helena Bargholtz (fp) som förespråkar ett system med ansvariga utgivare för hemsidor.
Läs mer hos Internet-World, TCO-tidningen och lyssna på Vår grundade mening i P1 (sändningen den 20 November, repris den 25 November).
17 November
Räddares namn äntligen på Internet
Nu rättar Räddningsverket
en tidigare PUL-miss - och publicerar namnen på deltagarna i
räddningsstyrkan i Turkiet.
Nyligen beslutade verket att
inte publicera namn på räddningspersonalen i Turkiet, med hänvisning till PUL. Däremot
hade verket inget emot att faxa en pressrelease med namnuppgifterna till den som så
begärde. PUL tillåter dock att namnen publiceras på nätet om det sker för ett
journalistiskt ändamål, vilket ett pressmeddelande torde vara. "Det
borde vi naturligtvis ha gjort. Lätt att vara efterklok", konstaterar verkets
infoansvarige, Åke Svensson. Därför har nu namnen lagts ut på verkets
hemsida. Så här såg sidan ut
tidigare.
4 November
Panoussis vill återigen töja gränserna
Nyligen godkände Datainspektionen att Zenon Panoussis och andra privatpersoner får publicera listor över prickade läkare på Internet. Men bara om listorna tidigare publicerats på grundlagsskyddade hemsidor.
Beslutet får stora principiella följder:
"Exempelvis skulle jag kunna registrera en skrift och annonsera på nätet att den
som vill publicera personuppgifter på nätet kan 'förpublicera' sin hemsida i min
skrift", hävdar Zenon Panoussis som funderar på att ge ut en egen tidning.
Zenon Panoussis har även gjort sig känd genom att publicera den s k
Scientlogibibeln på Internet - och därmed gett allmänheten insyn i Scientlogernas
hemliga skrifter. Läs intervjun med Zenon!
3 November
Centern kräver yttrandefrihet för alla
Nu kritiserar även Centerpartiet regeringens förslag till ny PUL. I en motion till Riksdagen vill Centern ha mycket större förändringar än regeringen föreslagit.
I motionen betonas att yttrandefriheten på nätet måste gälla alla. "Internet har en stor demokratisk potential", heter det i motionen. "För att denna demokratiska potential ska realiseras krävs dock lagstiftning som innebär att människor har samma rätt som Yttrandefrihetsgrundlagen tillförsäkrar dem i andra media att fritt uttrycka åsikter". Idag har press, radio och TV större yttrandefrihet än medborgarna på nätet. Läs motionen i sin helhet!
29 Oktober
Folkpartiet mot bristande
yttrandefrihet på nätet
Folkpartiet har lagt fram en egen motion om ändringar i PUL.
Partiet vill både värna om integritet och yttrandefrihet.
Regeringens förslag anses vara mycket otillräckligt vad gäller yttrandefriheten på nätet. Därför vill Folkpartiet öka undantagen i PUL. De ska inte bara omfatta journalistiska, konstnärliga och litterära ändamål, utan allt " som utgör ett uttryck för medborgarnas rätt till yttrandefrihet och informationsfrihet". I motionen heter det vidare:
"Yttrandefriheten är en rättighet som skall tillkomma varje människa. Varje människas integritet skall värnas oavsett vem som skriver. Allvarligare övergrepp av vem som än begår det skall angripas enligt sedvanliga straffbestämmelser och skadestånd för förtal". Läs motionen i sin helhet!
1999-10-26
Panoussisfallet:
Fritt fram för uppgifter -
om de publicerats tidigare
Det är tillåtet att publicera personuppgifter på en hemsida, utan personernas samtycke. Men bara om uppgifterna hämtats från en Internetsajt som åtnjuter grundlagsskydd.
Det är kontentan av
Datainspektionens beslut om privatpersonen Zenon Panoussis hemsidor
(Dnr 785/99). Där har han listat prickningar över vårdpersonal. Uppgifterna
publicerades ursprungligen av journalistsajten press.nu, som anmäldes för brott mot PUL. Men press.nu har
grundlagsskydd pga att sajten även har en tryckt motsvarighet, med följd att
Datainspektionen inte kunde ingripa. Nu har även Panoussis sidor fått ett indirekt skydd
- trots att han varken har grundlagsskydd eller anser att sidorna har ett journalistiskt
ändamål.
"Undantaget om journalistiska ändamål i de allra flesta fall omfattar
vidarespridning av yttranden som kommit till stånd i ett grundlagsskyddat medium",
anser Datainspektionen vars beslut väntas få principiell
betydelse.
20 Oktober
Fyra datainspektörer om 15 bilder:
Vad
är tillåtet - vad är förbjudet på Internet?
Cheferna
för svenska, danska och två tyska datainspektioner kommenterar slumpvis valda bilder av
fotografen Georg Sessler. Bilderna och kommentarerna publiceras på Svenska Fotografers
Förbunds hemsida och ingår i en kommande C-uppsats vid JMK, Stockholms universitet.
Alla datachefer
anser att fotografier av människor är personuppgifter, som omfattas av EUs datadirektiv.
Men i konkreta fall går meningarna isär. I Tyskland bedöms bilderna också utifrån
lagstiftningen "om rätten till egen bild". Tyska medborgare har stor makt att
stoppa publicering av bilder på sig själva, oavsett medium. Trots det bjuder enkäten
på överraskningar. I vissa fall gör chefen för den svenska Datainspektionen strängare
bedömningar än sina utländska kollegor. Besök SFFs hemsida
och titta på Georg Sesslers bilder, med text av Christoph Andersson.
13 Oktober 1999
År
2000 börjar med ny PUL
I januari år 2000 väntas en förändrad PUL träda i kraft. På onsdagen
presenterade regeringen sin proposition till ny PUL. I slutet på september
kritiserade lagrådet aviserade förändringar, som ansågs vara
"diskutabla". Men regeringen har inte tagit någon hänsyn till kritiken. Pressmeddelande och proposition finns
här!
1999-09-24
Lagrådet
kritiserar
regeringens PUL-förslag
Lagrådet kritiserar regeringens förslag till ny PUL. Den anses ha "diskutabla" inslag.
Lagrådet ifrågasätter regeringens resonemang om att
personuppgifter bara ska få spridas till länder med "adekvat skyddsnivå".
Rådet pekar på att nätet är tillgängligt i hela världen.
"Huruvida alla länder då har en adekvat skyddsnivå ter sig nästan
omöjligt att veta".
Rådet kritiserar också regeringens resonemang om att vissa uppgifter ska
kunna anses vara så harmlösa att de får spridas utanför EU.
"En sådan tanke ställer sig dock svårförenlig med de ganska höga krav på skydd för alla slags personuppgifter som (EU)direktivet ställer".
Lagrådet anser att förslaget skapar osäkerhet hos den enskilde om vad som ska gälla. Dessutom anser rådet att avkriminaliseringen för "ringa brott" mot PUL inte kan påverka möjligheten att utkräva ekonomiskt skadestånd. Den som inte vill ha sitt namn på en hemsida måste fortfarande kunna få skadestånd av hemsidesmakaren.
Lagrådet pekar också problemet med övergångsbestämmelserna mellan PUL och datalagen. Avkriminaliseringen berör inte alla de hemsidor som lagts ut på nätet före PULs ikraftträdande i oktober 1998.
Lagrådet anser att alla problem egentligen bara kan lösas "genom en revidering av direktivet". I klartext: EU måste skaffa sig nya gemensamma regler. Läs lagrådets yttrande i sin helhet!
1999-09-06
Bankmän
vill ej bli omnämnda
SEB:s styrelseordförande Jacob Wallenberg vill inte bli omnämnd på
Internet. Det vill inte heller Lars Lundquist, chef för SEB:s kapitalförvaltning.
Båda vägrar att ge sitt medgivande till att
deras namn publiceras på en webbplats om en testamentsfond.
"SEB förvaltade fonden mellan 1924 och 1996 och minskade under dessa 72 år fondens
kapital med 93 procent", skriver journalisten Johan Rapp i Metro. Han vill ha med
deras namn i ett interaktivt spel på nätet. Det ska handla om hur SEB hanterat fonden.
Men Johan Rapp hindras av PUL. Läs
mera i Metro!
1999-07-29
Högerextrem
hemsida polisanmäld
Journalisten Peter Karlsson
har polisanmält en högerextrem Internettidning för brott mot PUL. Anledningen är att
tidningen publicerat olika uppgifter om Peter Karlsson och hans sambo, utan att inhämta
samtycke.
Tidningen kritiserar även Karlssons arbetsmetoder. På uppdrag av bl a Aftonbladet har han och sambon granskat högerextrema organisationer och därvid utsatts för flera hot. Nyligen utsattes paret och deras son för ett bombattentat. Nu vill Peter Karlsson att "polisen kontaktar de företag i USA som upplåter servern med krav på att sidan skall stängas", enligt polisanmälan. Peter Karlsson har skyddad identitet och heter egentligen något annat. Fallet utreds både av polisen och Datainspektionen.
1999-07-13
Internetcensur i 45 länder
Reportrar utan gränser rapporterar att
45 länder censurerar Internet för sina medborgare. Särskilt allvarlig är
censuren i Folkrepubliken Kina, Irak, Iran, Vietnam och ytterligare 16 länder.
Där tvingas alla som vill nyttja nätet att anlita en statlig Internetleverantör, som bland annat blockerar utländska hemsidor med "samhällsfarligt innehåll". Reportrar utan gränser anser att censuren strider mot FNs konvention om mänskliga rättigheter. I artikel 19 i konventionen står att "everyone shall have the right (...) to receive and impart information and ideas of all kinds, regardless of frontiers ". Läs mera här!
1999-07-15
Regeringens
lagrådsremiss:
Inga stora ändringar i nya PUL
Regeringen vill ändra PUL så att "användningen av modern
informationsteknik" underlättas. Men namn ska bara få publiceras i länder med
"adekvat skyddsnivå" . Det framgår av regeringens remiss till lagrådet
om ändringar i PUL. Nya PUL kommer därför knappast skilja sig från dagens PUL, ty
nätet är globalt och informationen kan omöjligen styras enbart till länder med
"adekvat skyddsnivå". Regeringen vill dock inte att "ringa
brott" mot PUL ska leda till straff. Men likaväl förblir spridning av namn och
andra personuppgifter ett brott. Läs hela remissen!
1999-06-29
PUL stoppar EU-diarium på nätet
Regeringskansliets EU-diarium läggs inte ut på Internet. Den nya personuppgiftslagen sätter stopp för planerna. Bland 160 000 registrerade dokument kan det finnas – namn på personer.
AV CHRISTOPH ANDERSSON (copyright)
Artikeln publicerad i Statstjänstemannen 9/99
Varje år registreras mellan 30 000 och 40 000 EU-dokument i diariet. Tack vare offentlighetsprincipen har allmänheten full insyn. Med hjälp av diariet går det att spåra samtliga EU-dokument inom regeringskansliet. Därefter kan handlingarna begäras ut hos respektive handläggare.
– Målet är att göra diariet tillgängligt on-line, förklarade diariets chef Rune Hedman vid starten 1995. Därmed borde även folk utanför Stockholm kunna få tillgång till diariet, utan att behöva åka hit.
Regeringskansliet gav ett dataföretag i uppdrag att utveckla en särskild programvara för PC-kommunikation med diariet. Problemet var att hindra diariets framtida on-line-besökare att hacka sig in i departementens övriga datorer. Men idag kullkastas alla planer på ökad insyn. Den nya EU-anpassade personuppgiftslagen förbjuder att namn och personuppgifter sprids på Internet och andra datanätverk, såvida inte omnämnda personer gett sitt "otvetydiga samtycke".
– Hos regeringskansliets handläggare kan vi alltid inhämta samtycke, men knappast hos övriga som finns omnämnda i registret, säger kansliarkivarien Mára Eiche som efterträtt Rune Hedman.
Därmed förblir det svårt att komma åt registret för andra än Stockholmare. Något liknande diarium existerar inte i något annat EU-land. Inte heller hos EU-kommissionen eller EUs ministerråd i Bryssel.
1999-06-18
Måttlig kritik mot förslag
till PUL-ändringar
Nyligen bjöd Regeringskansliet in Industriförbundet,
Tidningsutgivarna, Journalistförbundet, SAF och andra för att få synpunkter på nya
PUL. På mötet framfördes kritik mot att det bara skulle vara tillåtet att
överföra information via nätet till länder med "adekvat skyddsnivå".
Advokatsamfundet pekade på att hemsidor inte går att styra till vissa länder. Nätet
är ju globalt. Inom kort kommer en lagrådsremiss. Men enligt vad pul.nu erfar blir det
inga större ändringar jämfört med det lagda förslaget. Merparten av de inbjudna
var positiva till förslaget.
1999-06-12
Folketinget
i Köpenhamn
stoppar dansk PUL
Det blir ingen dansk Personuppgiftslag, i år heller. Danska folketinget vägrar att kopiera EUs dataskyddsdirektiv. "Vi kunde inte enas om ett betänkande trots närmare 200 frågor till justitieministern", säger Lissa Mathiasen (s), ordförande för den danska riksdagens justitieutskott.
AV STAFFAN DAHLLÖF (copyright)
Artikeln tidigare publicerad i
Journalisten nr 17/99
Folketinget kunde därför inte ta ställning före sommaruppehållet. En allians av EU-vänner och EU-motståndare från höger till vänster har blockerat en dansk PUL.
- Statsmakten skall inte onödigt reglera medborgarnas rättigheter. Alliansen är ett klassiskt politiskt mönster, säger Kim Behnke, ledande kritiker från Fremskridtspartiet.
Utskottet ville bland annat slå fast att en dansk PUL inte får innebära förändringar av yttrandefriheten på Internet. Det var en av flera olösta frågor. Nu får regeringen börja om från början i oktober. Det blir då Danmarks tredje försök att smälta EUs datadirektiv. En brist på dansk PUL kan medföra anklagelser för fördragsbrott.
- Men vi behöver inte alltid vara bäst i klassen. Och vi har ju en utmärkt registerlag. En sådan process kan vi ta med ro, säger politikern Kim Behnke.
1999-06-01
Datainspektionen
lägger ner
tillsynsärende mot press.nu
Idag har Datainspektionen beslutat att lägga ner sin utredning mot hemsidan press.nu. Anledningen är att hemsidan är registrerad hos Radio- och TV-verket och omfattas av databasregeln i yttrandefrihetsgrundlagen.
"Under ärendets handläggning har framkommit att redaktionen för den tryckta periodiska skriften Paragrafryttaren på begäran tillhandahåller allmänheten upplysningar via Internet från den aktuella webbplatsen", skriver Datainspektionen i ett brev till press.nu som både är en tidning och en webbplats. "Behandlingen av personuppgifter faller följaktligen inte under personuppgiftslagens tillämpningsområde".
Journalisterna bakom press.nu kommenterar beslutet så här i dagens utgåva av Paragarfryttaren:
"Den tråkiga i denna historia är att rätten till yttrandefrihet på nätet inte prövats genom detta case. Eftersom vi har utgivarbevisbåde för paragrafryttaren och webbplatsen har Datainspektionen aldrig behövt pröva om det är journalistisk eller konstnärlig verksamhet vi ägnar oss åt utan lugnt kan konstatera att eftersom våra papper är i ordning behöver de inte ingripa".
Mer information finns hos Internetworld och www.press.nu , se Paragrafryttaren. Där finns även den diariewebb som utlöst Datainspektionens utredning. Webben bygger på offentliga uppgifter om prickad sjukvårdspersonal.
1999-05-31
På onsdag kommer
beslutet om press.nu
Onsdag förmiddag kommer Datainspektionen att offentliggöra sitt beslut om www.press.nu. Inspektionen har utrett om press.nu gjort sig skyldig till brott mot datalagstiftningen. Press.nu har publicerat offentliga uppgifter om prickad vårdpersonal på internet.
"Fågan är om det är yttrandefrihetsgrundlagen eller
personuppgiftslagen (uteslutande för journalistiska ändamål) som ska tillämpas",
heter det i en pressinbjudan från Datainspektionen. På onsdag offentliggör inspektionen
ytterligare ett beslut. "Det andra ärendet gäller Borlänge kommuns webbplats, där
bl.a. frågan om undantag för konstnärligt skapande har aktualiserats", heter det
vidare i Datainspektionens pressinbjudan. I början på maj publicerade kommunens hemsida namnen på
47.000 kommuninvånare på nätet. Men nu har kommunens ledning backat och tagit bort
namnen, rapporterar tidningen Dalademokraten.
1999-05-29
Namn
på nätet bedöms olika
I Härnösand lägger åklagarmyndigheten ner en förundersökning mot en hemsidesmakare. I Jönköping hotas en annan av åtal. Båda har publicerat namn på Internet - men bedöms utifrån olika lagar.
AV CHRISTOPH ANDERSSON (copyright)
Artikeln publicerad i TCO-tidningen
nr 9/99 - aktuell till 11 juni
"Pinochet är en mördare och bör lagföras för folkmord", "Yassir Arafat är en före detta terrorist", skrev frälsningssoldaten Ferenc Seplazky på sin hemsida den 26 oktober 1998. Det var en protest mot nya PUL, personuppgiftslagen, och förbudet att publicera namn på Internet. "Göran Persson är Sveriges statsminister och har ansvar för denna lag", skrev Ferenc på hemsidan.
Därefter anmälde han sig själv för brott mot PUL, med följd att polisen i Härnösand startade en förundersökning. Men i början på maj lade kammaråklagare Lisa Eriksson ner utredningen. Orsaken: Påstående om Arafat och Pinochet faller under PULs undantag för "journalistiska ändamål". "Uppgiften om Göran Persson är känd och offentlig. Den kräver inget tillstånd överhuvudtaget", anser Lisa Eriksson.
I Jönköping överväger däremot åklagarmyndigheten att väcka åtal mot en liknande hemsida. Men inte för brott mot PUL, utan mot gamla datalagen. Sidan tillkom nämligen drygt en månad innan PUL trädde i kraft 1998.
– Brottet anses bestå i att jag på min privata sida omnämnt personer som arbetar inom Alseda pastorat i Småland, säger Bodil Lindqvist som är aktiv inom svenska kyrkan och gör en egen kyrksida.
Hemsidan innehåller också rörliga skämtteckningar och skämtsamma texter om några personer. Om hemsidan skulle ha lagts ut på nätet i slutet på oktober hade den kanske kunnat omfattas av PULs undantag för journalistiska, litterära eller konstnärliga ändamål. Men hemsidor som skapats under gamla datalagens tid omfattas inte av dylika undantag. Det innebär att yttrandefriheten är beroende av när hemsidan tillkom. Det tänker inte Justitiedepartementet rätta till vid sin pågående översyn av datalagstiftningen, som slutförs i dagarna.
- Det ingår inte i uppdraget, säger Klas Reinholdsson på departementet.
1999-05-22
Kritiserad lag
ändras
- men bara lite grann
Regeringen förkastar Datainspektionens förslag och skriver om Personuppgiftslagen, PUL. Men några större ändringar är inte att vänta.
Av EVA
SPIRA (Copyright)
Artikeln publicerad i
Statstjänstemannen nr 8/99
- Vi har tagit intryck av kritiken och kommer med en lagrådsremiss före midsommar, säger statsrådet Brita Lejon. Syftet med lagändringen är att ge informations- och yttrandefriheten större utrymme, förklarar hon.
I den nuvarande lagen är all överföring av personuppgifter till tredje land - och därmed all överföring via Internet - förbjuden. Undantag ges bara till konstnärlig, journalistisk och litterär verksamhet.
Men i det nya förslaget ska regeringen hålla sig närmare EU-direktivets text som förbjuder överföring till länder som saknar "adekvat skyddsnivå".
- Exakt vad det innebär kan jag inte säga. Det beror på vilka personuppgifter det gäller, förklarar Britta Lejon.
Även med den nya lagtexten upppstår alltså gränsdragningsproblem. Den som ansvarar för personuppgifterna måste i varje enskilt fall ta ställning till om en publicering kan skada någons personliga integritet. Enligt Klas Reinholdsson, handläggare på Justitiedepartementet, ska det bli möjligt att till exempel publicera kända uppgifter om offentliga personer. Men uppgifter om arbetsgivare som begår arbetsmiljöbrott, om politiker som gått på porrklubb eller drabbats av sjukdom, kan förbjudas även med den föreslagna lagändringen.
- Först när det finns en praxis vet vi svaret på de frågorna, säger Klas Reinholdsson.
Och vad gör den som vill veta vad som gäller tills dess att det finns en praxis?
- Frågar Datainspektoionen, föreslår Britta Lejon.
1999-05-12
Bara
vissa hemsidor
kan få grundlagsskydd
Vissa hemsidor kan få grundlagsskydd i enlighet med databasreglen i yttrandefrihetsgrundlagen. Det innebär att hemsidorna åtnjuter samma skydd som en tidning eller tidskrift - och att Datainspektionen inte kan ingripa. Men villkoren är hårda.
Den som vill åtnjuta skyddet måste först ansöka om ansvarigt utgivarskap hos Radio- och TV-verket. Men verket ställer hårda krav för att bevilja ansvarigt utgivarskap. I princip ges det bara till redaktioner, nyhetsbyråer och företag som sysslar med film- eller ljudupptagningar. "Det borde gå att kringgå genom att bilda en ideell eller ekonomisk förening, ett bolag eller en stiftelse som 'ägare', förutsatt att man har ett ändamål att ge ut skrifter i sin stiftelsehandling", skriver systemprogrammeraren Björn Ehnberg på www.pul.nu's debattsida. Han anser att grundlagsskyddet inte bara ska vara förbehållet traditionella massmedier.
1999-05-11
Inga namn tas bort
från
omstridd hemsida på nätet
"Vare sig Håkan Nordquists eller någon annans namn kommer att avlägsnas från Bankrättsföreningens hemsida". Det hävdar Börje Ramsbro i en e-postintervju med pul.nu. Nyligen dömdes han till 12.500 kronor i böter för att ha nämnt Nordquists namn på nätet. Bakgrunden till namnpubliceringen är en tvist om företaget System 3R.
Du har dömts för brott mot gamla datalagen för en hemsida, som fanns 1997. Men på Din nya hemsida publicerar Du liknande uppgifter som på den gamla. Du omnämner exempelvis Håkan Nordquist. Kommer du rensa Din nya hemsida från hans och andra personers namn?
Börje Ramsbro: Datalagen gäller personregister för automatisk databehandling - ADB. Något sådant register har aldrig funnits på Bankrättsföreningens hemsida och finns fortfarande inte. Tingsrätten tolkar definitionen register på ett annat sätt än vad jag och min offentlige försvarare gör. Vi har begärt att Svea hovrätt skall pröva frågan, om målet får prövningstillstånd. Jag hänvisar till överklagan för ytterligare uppgifter. Namn i löpande text betraktar Datainspektionen inte som register och självfallet kommer vare sig Håkan Nordquists eller någon annans namn att avlägsnas från Bankrättsföreningens hemsida.
Bankrättsföreningens hemsida introducerades före den 24 oktober 1998 varför namnpublicering icke kräver samförstånd före september 2001. För övrigt hänvisar jag till 7§ i Personuppgiftslagen, som gäller undantag för journalistiskt ändamål. Bankrättsföreningen kommer även i fortsättningen bli ett störande moment för den som inte håller sig till sanningen.
Funderar Du på att flytta Din nya hemsida till en server utomlands för att slippa svenska myndigheter och domstolar?
Börje Ramsbro: Det svenska samhällets problem löser vi inte genom att fly svenska myndigheter och domstolar. Lösningen ligger i att få domstolar och myndigheter att acceptera de fri- och rättigheter som garanteras i Europakonventionen och som gäller i Sverige sedan förste januari 1995. Att förlägga hemsidan till en utländsk server är en fråga som Bankrättsföreningens styrelse får ta ställning till.
Du har stora skulder efter tidigare rättegångar. Vad händer om Du inte lyckas få ihop 12.500 kronor till Dina böter?
Börje Ramsbro: Än finns ingen slutlig dom. Den dag jag får "a fair trial" och motparten håller sig till dokumenterad sanning, då får Håkan Nordquist annat att tänka på, när han genom en normal affärsuppgörelse skall förvärva företaget och mina privat ägda patent och varumärken. Vad beträffar böterna så kommer den frågan att kommenteras först när det finns en slutgiltig dom.
Regeringen arbetar med att "liberalisera PUL". Men under tiden har Du blivit dömd. Kommer du kräva skadestånd av staten?
Börje Ramsbro: Varför skulle jag kräva skadestånd? Frågan gäller inte pengar utan rätten till den lagstadgade kritikrätten och yttrandefriheten enligt den svenska grundlagen och Artikel 10:1 i Europakonventionen. Det bästa staten kan göra att är att garantera mig och andra som tvistar med kapitalet rätten till "a fair trial" genom självständiga och fristående domare.
Till sist; Hur har domen påverkat Din inställning till rättsväsende och politiker?
Börje Ramsbro: Denna fråga skall jag besvara först efter att jag har fått mina mål prövade i Svea hovrätt och eventuellt i Europadomstolen i Strasbourg, om så skulle bli nödvändigt.
1999-05-10
Håkan
Nordquist kommenterar
domen mot Börje Ramsbro
Direktören Håkan Nordquist polisanmälde Börje Ramsbros hemsida 1997. Han ansåg att den stred mot datalagen. Nyligen dömdes Börje Rambsro till 12.500 kronor i böter. Bland annat för att han nämnt Håkan Nordquists namn på hemsidan. Pul.nu har intervjuat Håkan Nordquist via e-post.
Ramsbro har dömts till 12.500 kronor i böter. Är du nöjd med domen?
Håkan Nordquist: Det är inte straffsatsen som är intressant, utan att domstolen har fastslagit att förfarandet är olagligt.
Ramsbro har dömts för brott mot datalagen för en sida som fanns på nätet under 1997. Men på hans nuvarande sida finns det fortfarande uppgifter om Dig - t ex i anslutning till en DN-artikel av Monika Stjernström (http://home1.swipnet.se/~w-17959/polis46.html) . Hur tänker Du agera?
Håkan Nordquist: Beklagligtvis fick inte åklagaren med brott mot den nya lagen PUL. Domstolen har fällt Ramsbro för två brott: Dels upprättandet av ett personregister på data, vilket under den gamla lagen alltså är förbjudet och nu prövat i domstol. Dels export av datalagrad personinformation, vilket är ett brott enligt såväl nya som gamla datalagen. Däremot har den nya lagen inte prövats. Jag utgår från att "Bankrättsföreningen" nu kommer att följa lagen och ta bort all personinformation, vilket föreningen har sagt sig komma att göra. Här har vi i högsta grad ett moraliskt test av denna förenings intentioner. Kommer den att lyda lagen eller kommer den att sätta sig över lagen? I det senare fallet har vi all anledning att begrunda rättssäkerheten för landets medborgare. För egen del är ärendet avslutat redan i och med att jag har gjort en polisanmälan om ett misstänkt brott som nu har resulterat i en fällande dom. Tvisten gäller egentligen mellan herr Ramsbro och Bankrättsföreningen å ena sidan och Konungariket Sverige, dvs alla svenska medborgare å den andra. Accepterar de senare att Ramsbro får fortsätta, så får han väl göra det. Det han tycker blir inte vare sig sant eller sannare för det.
Du ville att åklagaren både skulle pröva PUL och Datalagen samtidigt - men det ville inte åklagaren. Kommentar?
Håkan Nordquist: Åklagaren hann pga av sin arbetsbörda helt enkelt inte med att även ta in PUL i domstolsprövningen eller fann det inte nödvändigt. PUL innebär i sig en skärpning av vad som är tillåtet - och när nu datalagen har prövats följer att Ramsbros agerande även är ett brott mot PUL. Däremot är ett brott mot PUL inte kriminaliserande, utan bara ett förbud vid vite. Att sprida databehandlad personinformation till utlandet, vilket Internet per definition innebär, förblir däremot kriminaliserat. Ramsbro fälldes även på den punkten.
Du har tidigare gett uttryck för att även vidta åtgärder mot Tele2, där Börje Ramsbro haft sin hemsida. Är det fortfarande aktuellt?
Håkan Nordquist: Tele 2 har för sin del uttalat att man avser att följa lagen när det finns en dom. Vi får nu prövat hur mycket Tele2's policy "nätikett" verkligen är värt. Är det kommersiella intressen för ett medieföretag som skall vinna? Eller skall svensk lag, som den i demokratisk ordning har beslutats av landets medborgare, gälla? Notera att jag gjorde polisanmälan just av det skälet att Tele2 inte höll sig till sin egen policy "nätikett", utan krävde en fällande dom. Man kan fråga sig om mediaföretag inte måste följa lagen utan att först ha en fällande dom. Jämför med; "Jag tänker inte sluta att sparka på herr Karlsson innan han har en fällande dom emot mig?!"
Med facit i hand; Hade det varit bättre om Ramsbro åtalats för förtal än brott mot gamla datalagen?
Håkan Nordquist: Frågan är irrelevant. Det är datalagen och integritetsfriden jag har velat få prövad. Ramsbro kommer vare sig jag eller domstolar kunna övertyga eller få tyst på.
Fotnot: Pul.nu har även skickat frågor till Börje Ramsbro - och hoppas kunna presentera svaren inom kort.
1999-05-04
Internetorganisationen APC om Datainspektionens förslag
"Demokrati är inte harmlöst"
"Tänk er personuppgiftslagen i händerna på en sydamerikansk diktator". Internetorganisationen APCs generalsekreterare Cilla Lundström är skrämd över Sveriges ambition att göra Internet till ett forum för harmlös debatt.
Av EVA SPIRA (copyright)
Artikeln publicerad i
Statstjänstemannen 6/99
APC, Association for Progressive Communications, är en ideell organisation som tillhandahåller Internettjänster och utbildning till folkrörelser. Bland medlemmarna finns Amnestygrupper, miljöorganisationer, fackföreningar och kulturfolk. Däribland indianer och andra minoritetsgrupper.
– Kampen för demokrati är aldrig harmlös, menar Cilla Lundström
Hon befarar att den svenska personuppgiftslagen, som i princip förbjuder personuppgifter på Internet, kommer att användas som föredöme för diktaturregimer som vill tysta den kritiska debatten.
– För många som jobbar för demokrati och mänskliga rättigheter är nätet det enda medium man har råd och frihet att säga sin mening på. Ännu har diktaturerna inte skapat metoder för att hindra dem. De är också rädda för kritiken utifrån. De internetlagar som västerländska regeringar skapar blir första exempel och i värsta fall föredömen, säger hon.
Hon tror också att PUL kan vara användbar för politiker i "nybörjardemokratier" som Bulgarien och Ungern, där man fortfarande är ovan vid opposition. Datainspektionens förslag att tillåta uppgifter som "uppenbarligen inte kränker den personliga integriteten", tycker hon till och med är värre än ett totalförbud mot att nämna personnamn.
– Förbudet gör det åtminstone tydligt att de folkvalda anser det viktigare att skapa skydd mot personkritik än att skydda yttrandefriheten. När myndigheterna nu ska bedöma när debatt kring personer ska tillåtas sätter de sig i en maktposition som ingen regering i världen borde ha.
1999-04-28
Många remissinstanser kritiska
mot Datainspektionens förslag
Av EVA SPIRA (copyright)
Artikel publicerad i
Statstjänstemannen 6/99
"Rättsligt skydd för yttrandefriheten behövs inte för att människor ska sprida harmlösa uppgifter. Rättsligt skydd behövs för att de ska kunna sprida kontroversiella uppgifter."
Det skriver föreningen Grävande journalister, som inte alls är nöjda med Datainspektionens förslag att personuppgifter ska få nämnas i löpande text på Internet om det "uppenbarligen saknas risk för kränkning av den personliga integriteten". Förslaget löser inte det akuta yttrandefrihetsproblem som skapats med Personuppgiftslagen, PUL, anser föreningen. Grävande Journalister är en av flera organisationer och företag som avgett remissvar till Justitiedepartementet om Datainspektionens förslag.
Grävande journalister är också bekymrade över att lagen ger en statlig myndighet, Datainspektionen, möjligheter att censurera den offentliga debatt som sker utanför medierna.
TCO välkomnar däremot Datainspektionens förslag, men ser det som ett provisorium. Lagstiftningen måste ses över i grunden, hävdar TCO.
SAF vill ha lagändring
Svenska Arbetsgivareföreningen, SAF, och Sveriges Industriförbund tycker att det är otillfredsställande att en straffsanktionerad lagstiftning fått en utformning som omöjliggör såväl efterlevnad som tillsyn. Organisationerna påpekar också att den grundlagsskyddade uppgifter som yttrandefriheten och offentlighetsprincipen föreslås bli reglerade i en förordning, inte ens i vanlig lag. Även Telia kritiserar att grundläggande intressen regleras i en förordning och inte i lag.
"Regleringen blir svårtolkad för gemene man, personuppgiftsansvariga och andra. Rättsosäkerheten blir stor. Rättssäkerheten blir lidande", skriver Telia.
Tidningsutgivarna tycker att Datainspektionens undantag är alltför snävt avgränsat och dessutom präglat av osäkerhet och en brist på förutsebarhet. Att försöka förutse när det uppenbart saknas risk för kränkning är ett tämligen vanskligt projekt, menar Tidningsutgivarna. Sveriges Television är också kritiskt:
"Att konstatera när risk för kränkning är uppenbar låter sig göra, liksom när risk för kränkning inte är uppenbar, men hur kan man fastställa att det är uppenbart att risk för kränkning saknas?", undrar SVT.
Sveriges Radio anser att förslaget är ett betydelselöst steg för rätten att få föra fram sina åsikter på internet. Anledningen är att det är mycket svårt att fastställa när s k uppenbar risk för kränkning saknas.
Statskontoret tycker att förslaget att reglera myndigheternas informationsspridning i instruktion eller i registerlagstiftning är ineffektivt och mödosamt för statliga myndigheter.
Överstyrelsen för civil beredskap anser att man bör överväga ett undantag även för vissa personuppgifter i strukturerad form, till exempel litteraturförteckningar och liknande.
1999-04-24
Press.nu ger Datainspektionen
svar på tal om Internet-journalistik
Datainspektionen saknar befogenhet att inskrida mot www.press.nu. Det anser föreningen bakom hemsidan i ett brev till
Datainspektionen. Myndigheten undersöker varför press.nu publicerat prickningar på
vårdpersonal på Internet. Men prickningarna är offentliga och har delats ut av Hälso-
och sjukvårdens ansvarsnämnd.
"I början av november 1998 startade Föreningen Press. Ett av föreningens syften är att öka kunskapen om den svenska offentlighetsprincipen. Föreningen skall aktivt verka för ett öppet samhälle", skriver journalisten Zendry Svärkrona till Datainspektionen.
Utgivningsbevis finns
I brevet förklarar han att föreningen även ger ut skriften Paragrafryttaren, som har tilldelats utgivningsbevis från Patent- och registreringsverket. Därmed skiljer sig inte tidskriften från övriga svenska tidningar eller tidskrifter. Tidskriften finns även i digital form på Internet.
"Som komplement till den utgivna periodiska skriften Paragrafryttaren har redaktionen lagt ut en hemsida där nyttiga arbetsverktygverktyg i form av länkar, recensioner av böcker och tekniska hjälpmedel för journalisterfinns. Webbplatsen vänder sig i första hand till journalister, men den är tillgänglig för vem som helst som är intresserad av dessa frågor", skriver Zendry Svärdkrona vidare.
Såväl Paragrafryttaren som dess komplement www.press.nu har en ansvarig utgivare. Föreningen har inte bara gjort en utgivaranmälan till Patent och registreringsvreket, utan även till Radio- och TV-verket.
Hemsidan jämförbar med Journalisten
"Press.nu är jämförbar med branschorgan som tidningen Resumé, Journalisten, Pressens Tidning och andra nischade tidningar, som vänder sig till en speciell målgrupp, men som vem som helst kan ta en prenumeration på. Med andra ord vi har en journalistisk produkt för journalister som är intresserad av offentlighetslagstiftning", fortsätter brevet till Datainspektionen..
I brevet svarar föreningen även på Datainspektionens fråga om "med vilket stöd i lag föreningen bedriver sin verksamhet". Föreningen anser att verksamhet utövas i första hand i enlighet med Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen.
Föreningen hänvisar även till ett beslut från justitiekanslern, JK(Beslut 1998-12-03, Dnr 2005-98-31). Där framgår att massutsänd e-post skyddas på liknande sätt som en radiosändning. Föreningen hänvisar även till ett annat JK-beslut "av vilket framgår att webbsidor som inte kan förändras av mottagarna skyddas av YGL och TF".
"För den händelse datainspektionen skulle anse att verksamheten inte omfattas av skydd enligt YGL och TF menar föreningen att dess verksamhet är undantagen PUL eftersom ändamålet med verksamheten är journalistiskt", skriver föreningen i sitt brev.
Föreningen Press pekar även på Sveriges förklaring i sambandet med att EUs ministerråd beslutade om ett gemensamt dataskyddsdirektiv för hela EU. I den svenska förklaringen står att "Sverige anser att begreppet konstnärliga och litterära uttryck mer syftar på uttrycksmedlen än kommunikationens innehåll eller dess kvalitet" (Prop 1997/98:44, s 118).
Påminner om grundlagen
Avslutningsvis påminner föreningen Datainspektionen om Yttrandefrihetsgrundlagens portalstadganden:
"Den som skall döma över missbruk av yttrandefriheten eller på annat sätt vaka över att denna grundlag efterlevs bör betänka att yttrandefriheten är en grundval för ett fritt samhällsskick. Han bör alltid uppmärksamma syftet mera än framställningssättet. Om han är tveksam, bör han hellre fria än fälla." (1 kap 5 §)
Datainspektionen väntas fatta beslut i frågan under maj månad.
1999-04-14
Börje
Ramsbro dömd till
böter för namn på hemsida
Idag föll den första domen för publicering av namn på Internet. Stockholms tingsrätt dömde företagaren Börje Ramsbro till 50 dagsböter a 250 kronor. Anledningen: Personuppgifter på hans hemsida har "kunnat läsas och lagras i utlandet". Det är ett brott mot datalagen. Mer information finns i TCO-tidningens webbupplaga .
1999-04-13
Anitha Bondestam vill inte
synas på Vägverkets hemsida
Nu har alla styrelseledamöter – utom en – samtyckt till att ha sina namn med på Vägverkets hemsida. Datainspektionens förra generaldirektör, nuvarande Kammarrättspresidenten i Göteborg, Anitha Bondestam vill "av integritetsskäl" inte figurera på sidan.
Av EVA SPIRA
(Copyright)
Artikeln publicerad i
Statstjänstemannen 5/99
Statsjänstemannen har i tidigare nummer (3/99) berättat att årsrapporter och andra publikationer hade rensats bort från Vägverkets hemsida. Orsaken var rädsla för att bryta mot Personuppgiftslagen, PUL.
Nu är hemsidan i stort sett återställd. Samtliga styrelseledamöter, utom Anitha Bondestam, har gett sitt "otvetydiga samtycke" till att nämnas på Internet.
Statstjänstemannen har via Anitha Bondestams sekreterare på Kammarrätten i Göteborg fått veta att orsaken är "integritetsskäl", "hon vill inte att främmande människor ska hålla på att ringa".
Något svar på varför människor skulle "hålla på att ringa", till en styrelseledamot i Vägverket, bara för att dennes namn är nämnt på nätet, har vi inte lyckats få från Anitha Bondestam.
Men vi kan konstatera att hon inte tycks ha tagit intryck av att hennes efterträdare som chef på Datainspektionen, Ulf Widebäck, upprepade gånger förklarat att något uttryckligt samtycke inte är nödvändigt för hemsidor som startats före den 24 oktober 1998. I alla fall inte under en övergångstid fram till den 24 oktober år 2001.
1999-04-11
Brittisk PUL liberalare än svensk
I juni 1998 beslutade det brittiska
parlamentet att anpassa den brittiska datalagstiftningen till EUs datadirektiv. Men
brittiska "Data
protection act" är mer
liberal än svenska PUL. Medan svenska PUL kort stadgar att namnpublicering är tillåten
uteslutade för exempelvis journalistiska ändamål, så stadgar brittiska PUL att "varje
person" har rätt att
publicera journalistiskt material. Därmed ger den brittiska lagen vanliga medborgare
större frihet på Internet än den svenska - trots att båda bygger på samma
EU-direktiv.
1999-04-10
S-politiker
röstade emot öppen
lagstiftningsprocess inom EU
EUs datadirektiv växte fram i hemlighet - utan att EU-medborgarna kunde debattera och kritisera direktivet. Tidningen Statstjänstemannen rapporterar att Maj-Lis Lööw och andra socialdemokrater i vintras röstade nej till ett förslag att all lagstiftning i EU bör ske i offentlighet. Dessutom sade moderaterna nej till meddelarfrihet.
AV EVA SPIRA (copyright)
Publicerad i Statstjänstemannen 4/99
"Jag kan dock inte gå med på att all lagstiftning skall ske offentligt. Det måste finnas utrymme för slutna förhandlingar". Det är Maj-Lis Lööws förklaring till varför hon röstade nej till vänsterpartiets ändringsförslag om öppenheten i EU. Omröstningen skedde när parlamentet i januari tog ställning till Maj-Lis Lööws utskottsbetänkande om öppenhetsregler för unionen.
Betänkandet, som antogs av parlamentet, säger att man "väsentligt bör öka" förfarandet med öppna möten när rådet uppträder som lagstiftare. En fullt tillräcklig skrivning enligt Maj-Lis Lööw.
Även socialdemokraterna Jan Andersson, Anneli Hulthén, Veronica Palm, Yvonne Sandberg-Fries och Maj-Britt Theorin röstade nej till att ministerrådet alltid ska sammanträda i offentlighet när det uppträder som lagstiftare. Sören Wibe röstade som ende svensk socialdemokrat ja till förslaget. Socialdemokraternas ställningstagande förvånar moderaten Staffan Burenstam Linder. Han och övriga moderater stödde nämligen förslaget.
Moderaterna röstade å andra sidan nej till att EUs anställda ska omfattas av meddelarfrihet och inte riskera bestraffning för att de uttalat sig i media.
"Jag och mina kollegor har dragit slutsatsen att vi når längre om vi inom vår partigrupp arbetar på att öka förståelsen för svenskt meddelarskydd än om vi väljer att rösta emot partigruppen", förklarar Staffan Burenstam Linder.
Tryckte fel knapp
Trots det har moderaterna Charlotte Cederschiöld, Per Stenmarck och Ivar Virgin i efterhand angett till protokollet att de egentligen haft för avsikt att rösta ja till meddelarfrihet. Även Hadar Cars, parlamentets ende svenska folkpartist, röstade nej till att ge EUs tjänstemän samma meddelarfrihet som svenska statstjänstemän har.
– Jag tryckte på fel knapp. Det har jag angett i protokollet, förklarar Hadar Cars.
Något som enligt Hadar Cars är lätt hänt när ändringsförslagen duggar tätt. Moderaterna och flertalet socialdemokrater röstade vidare nej till en skrivning om att unionens sekretessregler inte får innebära att nationella öppenhetsregler sätts ur spel. Maj-Lis Lööw förklarar sitt ställningstagande med att hon ser det som en defensiv inställning:
"Min ambition är att vi ska få en offentlighetslagstiftning i EU som inte behöver inskränka något lands öppenhetsregler. Men här skiljer vi väl oss från vänstern i tilltro till vad EU kan åstadkomma."
Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt, som är upphovsman till ändringsförslagen, anser att det sistnämnda är ett löftesbrott: "Inför medlemsförhandlingarna sa Sverige att den svenska offentlighetsprincipen inte är förhandlingsbar".
1999-04-08
EUs
datadirektiv hindrar tysk
delstat lämna ut personuppgifter
AV CHRISTOPH
ANDERSSON (copyright)
Tyskland ska få en offentlighetsprincip på nationell nivå. Men på regional nivå
existerar redan en offentlighetsprincip i delstaten Brandenburg. Där lämnas dock inga
dokument med personuppgifter ut. Det anses strida mot EUs datadirektiv.
I höstens förhandlingar om en rödgrön regeringskoalition i Bonn fick De Gröna gehör för kravet på en nationell tysk offentlighetslagstiftning. Till en början var socialdemokraterna tveksamma. SPD befarade att statsförvaltningen kunde överösas med ansökningar om insyn.
– Men insyn är en förutsättning för verklig demokrati, hävdade de Gröna och hänvisade till ett regionalt exempel.
Redan i mars 1998 hade den rödgröna majoriteten i delstaten Brandenburg infört en offentlighetsprincip. Den nya lagen hade bara resulterat i ett 70-tal ansökningar om insyn.
– Det blev ingen ekonomisk belastning och gjorde inte heller förvaltningen mindre effektiv, säger Christian Bussold som är juridisk rådgivare åt De Gröna i förbundsdagen.
Brandenburgs offentlighetsprincip bygger på att begärda handlingar ska lämnas ut i form av papperskopior inom 14 dagar. Men det gäller inga handlingar med personuppgifter, såvida inte berörda personer gett sitt samtycke. I så fall har myndigheterna två månader på sig. Lyckas inte myndigheterna få svar från berörda lämnas inga handlingar ut. Det anses strida mot EUs datadirektiv.
– Men politiker och tjänstemän som fattat beslut och handlagt ärenden omfattas inte av lagstiftningen. De kan inte vägra samtycke, konstaterar delstatens särskilda offentlighetsombudsman Alexander Dix i en färsk rapport om Brandenburgs nya offentlighetsprincip.
Paradoxalt nog är han även chef för delstatens Datainspektionen. I Brandenburg har båda funktionerna slagits ihop till en. Medborgarnas rätt till integritet anses höra samman med rätten till insyn.
– Brandenburg skulle kunna vara en förebild för hela Tyskland, anser Christan Bussold.
Denna sida ingår i projektet
"Personuppgiftslagen och
yttrandefriheten",
producerat under 1998-1999 av journalisterna
Christoph Andersson och Susanne Bertman
Allt material på denna sida skyddas av
upphovsrättslagen.
Ansvarig utgivare: Christoph Andersson
Europa reporter AB, box 49 053, 100 28 Stockholm
Telefon/Telefax: 0046-8-190907
e-post: eurorep@algonet.se
http://www.pul.nu