Senaste nytt t o m mars 1999

Nyheter från januari till mars 1999

27 mars
Bara "hyfsad" kritik får framföras på nätet
25 mars
Datainspektionen granskar www.press.nu
24 mars
Krav på höga böter för namn på nätet
21 mars
Första rättsfallet oroar webbredaktörer
13 mars
"Namn får nämnas på nätet - men ingen kritik"
7 mars
Bara fem EU-länder har infört PUL
5 mars
Minst 75 politiker vill inte synas på Internet
4 mars
Vägverket vill inte avslöja namn på styrelseledamöter
3 mars
Riksdagens KU klar med nytt betänkande om PUL
2 mars
Vägverket förklarar sin rensning av hemsidan
1 mars
DIN klar med utredning om harmlösa uppgifter
26 Februari
Hearing om PUL på GRÄV 99 den 19 mars
25 Februari
Vägverket stoppar webbsidor
19 Februari
Internetworld: Sexförbrytare namnges på nätet
17 Februari
Republikansk senator vill ha amerikansk PUL
16 Februari
Datainspektionen om prickade läkare på nätet
9 Februari
Protokoll klara från Riksdagens PUL-hearing
7 Februari
Bankrättsföreningen: Därför publicerar vi namn
6 Februari
Trakasserier på Internet förbjuds i Kalifornien
4 Februari
Abortmotståndare i USA fick hemsida stängd
3 Februari
Statsrådet Lejon föreslår genmälesrätt på nätet
3 Februari
Håkan Nordquist: Därför polisanmälde jag Ramsbro
1 Februari
Internetworld: Första rättsfallet avgörs i mars
29 Januari
Internetworld om tysk kritik mot PUL
27 Januari
EU och USA vill ha avtal om integritet på nätet
25 Januari
Första rättsfallet och konsekvenserna
24 Januari
Arbetsgrupp inom EU vill öka avlyssningen
18 Januari
SJF-seminarium 3 februari om PUL och buggning
15 Januari
PUL hotar gränsöverskridande debatt i EU
15 Januari
Telia får lägga ut telekatalogen på nätet (Telias version)
Telia får lägga ut telekatalogen på nätet (DINs version)
14 Januari
Så tjänar Datainspektionen pengar på PUL
6 Januari
Vår grundade mening om första rättsfallet
31 December 1998 och tidigare
Klicka här

1999-03-27

Datainspektionens generaldirektör:
Personkritik på nätet bör vara "hyfsad"

Datainspektionen föreslår lättnader i tillämpningen av Personuppgiftslagen. Det ska bli fritt fram att nämna statsministern vid namn på nätet, men inte att kritisera hans åsikter.

AV EVA SPIRA
Artikeln publicerad i Statstjänstemannen nr 4/99 (copyright)

Datainspektionen har på regeringens uppdrag lämnat ett förslag om att tillåta "harmlösa uppgifter" på nätet. Avsikten är att mildra effekterna av personuppgiftslagen som i princip förbjuder publicering av personuppgifter på Internet.

Enligt den EU-anpassade lagen får personuppgifter bara publiceras om de omnämnda gett sitt "otvetydiga samtycke" eller om publiceringen är ett led i en journalistisk, konstnärlig eller litterär verksamhet.

Datainspektionens förslag är nu ute på snabbremiss. Redan den 7 april ska remissvaren vara inlämnade till regeringen. Om förslaget antas blir det tillåtet att nämna personuppgifter i löpande text om det "uppenbart saknas risk för kränkning av den personliga integriteten".

Ett typfall av kränkande uppgifter är enligt Ulf Widebäck, generaldirektör på Datainspektionen, uppgifter som skulle ha sekretesskydd om de fanns hos myndigheter, till exempel sjukdom, sexuell läggning eller extrema politiska åsikter.

Negativa omdömen bör inte nämnas

Att nämna statsministern vid namn går bra, men när det handlar om att diskutera hans åsikter blir det genast svårare. Negativa värdeomdömen om statsministern bör kanske inte nämnas på Internet, enligt Ulf Widebäck.

– Vi har inte menat att det ska bli fritt fram att föra vilka hårda debatter som helst. Det är än så länge förbehållet de grundlagsskyddade medierna där ansvarsfrågan är klart reglerad.

Det blir inte tillåtet för facket att via nätet informera om till exempel en arbetsgivare som begått arbetsmiljöbrott. Enligt Datainspektionens förslag är det bara tillåtet att publicera uppgifter om brottslig verksamhet om den registrerade själv redan har offentliggjort uppgifterna.

Problem med chattar

Diskussionsfora, eller "chattar" som bland andra Statstjänstemannaförbundet, ST, planerar att införa på sin nya hemsida kan också bli svåra att hantera med Datainspektionens förslag. Att till exempel kritisera hur en förtroendevald sköter sitt jobb är knappast en harmlös uppgift, enligt Ulf Widebäck. "Men det beror ju på hur man uttrycker sig, anser han.

– Det låter orimligt att vi inte får ha en öppen debatt via Internet, anser STs ordförande Lisbeth Eklund. Men jag tror att det måste finnas någon form av regler för vad man får säga och inte säga på nätet. Det bästa vore nog att jämställa Internet med andra medier, menar hon.

Vid en hearing anordnad av Föreningen Grävande Journalister, förklarade Ulf Widebäck att debatten på nätet bör hållas på en "seriös" och "någorlunda hyfsad" nivå. Datainspektion föreslår också att kommunerna ska få rätt att lägga ut sina protokoll på Internet utan att begära något "otvetydigt samtycke" av de förtroendevalda.

1999-03-25

Datainspektionen granskar
journalistsajten www.press.nu

Datainspektionen har inlett en granskning av webbsajten press.nu. Anledningen är att journalisterna bakom press.nu offentliggjort prickningar på vårdpersonal. "På hemsidan förekommer diarienummer - det anser vi vara personuppgifter", förklarade Datainspektionens generaldirektör på Grävande journalisters hearing om PUL förra veckoslutet.

I samband med hearingen delgav Datainspektionens generaldirektör Ulf Widebäck press.nu's Zendry Svärdkrona att inspektionen ville ha hans adress. Inspektionen hade för avsikt att starta ett tillsynsärende mot www.press.nu.

- Vi ska skicka en del papper till dig, sade Ulf Widebäck till Zendry Svärdkrona mitt under hearingen.

I handlingarna som skickats till press.nu skriver Datainspektionen att "den upppmärksammats på att webbplatsen 'press.nu' på www.press.nu bla innehåller en sammanställning av ärenden från Hälso och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN). Sammanställningen innehåller personnamn i viss utsträckning samt ärendenas diarienummer hos HSAN".

- Av misstag råkade namn hamna på nätet när vi lade ut HSAN. Men vi har tagit bort alla namnen. Vi tyckte att namnpubliceringen var fel utav pressetiska skäl. Men diarienumren är en viktig källhänvisning, förklarade Zendry Svärdkrona på Gräv 99.

I brevet till honom och press.nu vill Datainspektionen veta vem som ytterst bär ansvaret för publiceringen.

"Ni anmodas därför att inkomma till Datainspektionen med en redogörelse för vilken organisation eller person som ansvarar för informationen på webbplatsen", heter det i brevet.

www.press.nu anmodas även redogöra för vilket lagstöd som åberopas för publiceringen av personuppgifter. Datainspektionen skriver:

"Åberopar Ni grundlagsskydd (tryckfrihetsförordningen/yttrandefrihetsgrundlagen) bör Ni ange av vilken anledning lagrummet enligt Er mening är tillämplig. Ange även när "press.nu" började publiceras över Internet (detta beroende på att Datainspektionen skall kunna avgöra om datalagens eller personuppgiftslagens regler är tillämpliga på publiceringen av personuppgifter)".

- Press.nu är en journalistik sajt som faller under PULs undantag för "journalistiska ändamål", hävdade Zendry Svärdkrona på GRÄV 99.

- Men det är Datainspektionen som tolkar vad som kan anses vara journalistiska ändamål, kontrade Ulf Widebäck.

1999-03-13

Datainspektionens chef i Vår grundade mening:
"Namn får nämnas - men ingen kritik"

"Namn ska få nämnas, men ingen kritik mot namngivna personer". Det säger Datainspektionens chef Ulf Widebäck apropå inspektionens nya utredning om att tillåta "harmlösa" personuppgifter på Internet. Han intervjuas i Vår grundade mening i P1, torsdagen den 18 mars klockan 15.03, repris från lördagen.

– Harmlösa uppgifter kan vara namn på politiker och fackliga företrädare, men ingen kränkande kritik mot personerna ifråga, anser Ulf Widebäck.

Den som vill kritisera namngivna personer ska fortfarande inhämta samtycke. Men den som inte framför kritik får nämna namnen på Internet.

- Då behöver inget samtycke inhämtas, säger Ulf Widebäck.

Precis som idag vill Datainspektionen att det ska vara förbjudet att nämna om någon begått brott – även om uppgiften är korrekt och personen ifråga dömts i domstol. Därmed blir det omöjligt att på miljöorgansationers hemsidor namnge företagsrepresentanter som dömts för olika miljöbrott.

– Enda möjligheten är om personen ifråga själv offentliggjort uppgiften. Det räcker inte att andra offentliggjort uppgiften i massmedia, förklarar Ulf Widebäck.

Det är också förbjudet för exempelvis fackförbund att på Internet publicera protokoll från fackliga möten, såvida inte alla namngivna personer lämnat sitt samtycke. Kommunerna ska däremot ges särskilt tillstånd att publicera sina protokoll på nätet.

- Men vårt förslag medger dock att fackförbundstidningarna gör referat från fackmöten och publicerar dem på Internet. Journalistisk verksamhet är alltjämt undantagen från personuppgiftslagen, säger Ulf Widebäck som anser att Datainspektionens förslag innebär en liberalisering av PUL.

1999-03-07

Bara fem länder har infört PUL

Av Eva Spira
Artikeln publicerad i Statstjänstemannen 3/99 (copyright)

Hittills har bara fem av EUs femton medlemsländer införlivat EUs dataskyddsdirektiv i sin lagstiftning. Först ut var Sverige som antog Personuppgiftslagen i oktober 1998.

Sedan dess har Portugal, Grekland, Italien och Belgien antagit nya datalagar. Detta trots att samtliga femton medlemsländer förbundit sig att införa lagen senast hösten 1998. Någon debatt om hur lagen hotar yttrandefriheten på nätet förs knappast i övriga EU-länder, enligt Klas Reinholdsson på Justitiedepartementet.

– Frågan har diskuterats i Danmark. Där oroar sig politikerna mest över att integriteten inte är tillräckligt skyddad, säger han.

Fotnot: Även Finland kommer anta en personuppgiftslag inom kort.

1999-03-05

Politiker vill vara hemliga på nätet

I Sverige finns minst 75 politiker som vill vara osynliga på Internet. Den nya personuppgiftslagen ger dem möjlighet att slippa skylta med sina namn på Internet.

AV SUSANNE BERTMAN (copyright)
Artikeln publicerad i SKTF-tidningen i mars 1999

När kommunens förtroendevalda politiker ska visa upp sig på kommunens hemsidor på Internet kan det se ut som i Tingsryd.

"Kommunfullmäktige:
Vänsterpartiet
Ledamöter
1.Har ej lämnat medgivande för publicering
2.Har ej lämnat medgivande för publicering
3.Göran Mård, Grönadal, 360 23 Älmeboda"

Politikerna i Tingsryd är inte ensamma om att vilja vara anonyma för sina väljare. Det finns politiker i mer än sjutton kommuner som inte har gett sitt godkännande till att få sina namn publicerade på kommunens hemsida. Det handlar bl a om politikerna i Alvesta, Gnosjö, Haninge, Ljusdal, Mark, Sollentuna, Hallstahammar, Torsby, Töreboda, Upplands-Bro, Övertorneå, Älvsbyn, Vadstena, Olofström och Säffle.

I Sala har så många som var tredje politiker nekat till att ha med vissa uppgifter. Tio har vägrat att ens uppge sitt namn, däribland en ordförande och två vice.

Är det inte då ett lite udda ställningstagande om en förtroendevald person vägrar låta göra sig kontaktbar på Internet?

- Det är en sådan osäkerhet med Internet, säger Klas Göran Fernqvist (kd) ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Sala. Man vet inte vad det har för effekter, positiva eller negativa. Man vet inte var man hamnar och i vilka sammanhang. Man vet inte vem som kan dra nytta av detta. Jag finns ju med i telefonkatalogen, har inte hemligt nummer. Den som vill nå mig kan nå mig ändå.

I många kommuner har flera politiker varit tveksamma, men vid diskussion senare övertygats om vikten att finnas med. Partitillhörighet spelar ingen roll i den här frågan. Både moderater och vänsterpartister vill vara hemliga.

"Vill inte bli slav under Internet"

- Det handlar om min allmänna känsla av att vara publicerad överallt och om uppdragets karaktär, säger Eivor Lundberg (kd) som är ordinarie i socialnämnden i Älvsbyn och som inte vill inte bli slav under Internet.

- Jag vill inte vara fullt kontrollerad. Måste ha en fri passage någonstans. Väljarna kan hitta mig ändå.

I hemsidan för Vadstena kommun skriver man: " Då vissa av de förtroendevalda i Vadstena kommun inte har godkänt att deras personuppgifter publiceras anges vissa poster med "* * parti"." Och där hittar man stjärnor (* *) både i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. En av personerna bakom stjärnorna är Eva Engström (s), ordförande i socialnämnden.

- Vill dom nå mig finns jag i telefonkatalogen, säger hon.

Ett förtroendemannaregister, Troman, har skapats för att underlätta kontakten mellan medborgare och väljare. På ett användarmöte för registret, där representanter för cirka 70 kommuneroch landsting deltog, antyddes det att många var intresserade av att inte synas på Internet. Man la då till möjligheten att i registret ta bort uppgifter om telefonnummer och adress. Men det fanns dom som ville vara helt osynliga.

Låt politikerna vara

- Så länge det finns möjlighet att slippa synas måste man respektera det, säger Göran Aronsson, kommunstyrelsens ordförande i Gnosjö.

- Visst är man en offentlig person som politiker men så länge möjligheten genom PUL finns att inte synas så måste man låta politikerna vara, fortsätter han.

Den nya personuppgiftslagen, PUL, stödjer osynligheten. Huvudregeln är att det krävs samtycke för att personuppgifter ska kunna läggas ut på Internet. Politikerna får skriftligen medge att namnet publiceras. Nekar man mörkas namnet, ibland anges endast partiet som innehar mandatet. I många kommuner väntar man fortfarande på svar från politikerna om de vill vara anonyma eller inte. Inget kan publiceras förrän svaret kommer.

- Att en förtroendevald inte vill synas ens med sitt namn på kommunens hemsida strider mot all demokratisk tanke, säger Lars Wahlberg, informationssekreterare i Stockholms kommun. Det är helt befängt. Vad har man då som politiker att göra? Tvärtom vill man väl lysa med sin närvaro.

Fotnot: Frilansjournalisten Susanne Bertman har under februari frågat alla kommuner i Sverige om deras förtroendevalda har begärt att få vara anonyma på Internet. Totalt har 150 kommuner har svarat, men ett antal svar har inkommit efter det att artikeln publicerats i SKTF-tidningen. Numera har antalet politiker som inte vill bli omnämnda på den egna kommunens hemsida ökat från 75 till minst 100. Därmed får kommuninnevånarna i 22 svenska kommuner ingen information på nätet om vilka som är deras förtroendevalda.

1999-03-04

Vägverket vill inte avslöja namnen
på sina egna styrelseledamöter

Vägverket vill inte namnge sina egna styrelseledamöter på Internet - såvida de inte ger sitt "otvetydiga samtycke". Det skriver tidningen Statstjänstemannen i sitt senaste nummer (3/99).

– Det var kanske väl drastiskt att ta bort rapporterna helt och hållet, säger verkets informationschef Per Ölund till Statstjänstemannen apropå att verket rensat flera av sina sidor på Internet.

Han vill gärna återställa de borttagna sidorna - med ett undantag. Enligt Statstjänstemannen tänker han inte återställa sidan med namnen på Vägverkets egna styrelseledamöter, såvida de inte ger sitt "otvetydiga samtycke". Något som hittills inte skett.

På sidan där ledamöternas namn skulle ha omnämnts står det därför fortfarande; "Informationen tills vidare borttagen med anledning av Personuppgiftslagen". Detta trots att både Riksdagens KU och Datainspektionen nyligen föreslagit lättnader vad gäller namnpublicering på nätet.

– Vi måste följa lagens intentioner, säger Per Ölund till Statstjänstemannen.

1999-03-02

Vägverket förklarar sin
rensning av hemsidan

Enskilda personer ville inte figurera på Vägverkets hemsida. Det är myndighetens officiella förklaring till varför flera sidor blankats och ersatts med texten "Informationen tills vidare borttagen med anledning av Personuppgiftslagen". Så här skriver verkets webbredaktör Gugge Haglund i ett brev till www.pul.nu:

Jag och informationschefen på Vägverket har pratat om själva grundproblemet och funnit att den lösning som valdes var den bästa för stunden, d.v.s när vissa hörde av sig och meddelade att de inte ville förekomma med namn- och telefonuppgifter och det krävdes att flera personers godkännande hämtades in, så plockades varje dokument bort.

Vart och ett av dessa har setts över i efterhand, rensats där det har behövts och ska läggas in snarast igen. Dock med undantag för uppgifter som gäller Vägverkets styrelse och andra vissa adresser där vi fortfarande inväntar alla berörda personers godkännande. Dokumentet 'Vägverkets styrelse' under 'Detta är Vägverket' ska också läggas in med det tillägget att förteckningen inte är komplett.

Vi välkomnar dessutom den debatt om Personuppgiftslagen som just den aktuella frågan väckt. Både när det gäller frågan om att skydda personers integritet och vad beträffar kravet på öppen information från myndigheter.

Med vänlig hälsning
Gugge Häglund
Huvudredaktör för Vägverkets internetsidor

1999-02-26

Hearing om PUL och datalagen på GRÄV 99

På GRÄV 99, fredagen den 19 mars, hålls en hearing om personuppgiftslagen och dess följder. Hearingen äger rum på Stockholms universitet.

I hearingen deltar statsrådet Britta Lejon och Datainspektionens chef Ulf Widebäck. Det gör även politikerna Inger René (m), Majlene Westerlund Panke (s), juristen Jan Persson från Mölndal, journalisten Anders R Ohlsson, justitierådet Göran Regner, Zendry Svärdkrona från www.press.nu, journalisten Susanne Bertman och många andra.

Hearingen behandlar bland annat två nya utredningar om lagen från Datainspektionen och Konstitutionsutskottet. Likaså första åtalet för namnpublicering på nätet och PULs långsiktiga effekt på offentlighetsprincipen. Frågan är om även allmänna handlingar innehållande personuppgifter kan beläggas med sekretess.

Utfrågare är journalisterna Christoph Andersson, Fredrik Laurin och Eva Spira.

Mer information om GRÄV 99 finns på Grävande journalisters hemsida.

1999-02-25

Vägverket stoppar webbinfo
- med hänvisning till PUL

På Vägverkets webbsajt www.vv.se har vital information tagits bort med hänvisning till PUL - trots att informationen är offentlig.

Det gäller bl a verkets årsredovisning, rapporter och grundläggande fakta om Vägverket. Den som kopplar upp sig och söker efter informationen möts på dessa webbsidor möts av budskapet: "Informationen tills vidare borttagen med anledning av Personuppgiftslagen". Hur det skett tycks vara obekant för ansvariga inom Vägverket. En informationschef på ett av verkets regionkontor, uppgav vid fråga om de "försvunna" hemsidorna, att hon "inte hade en aning om detta, men skulle undersöka saken".

Enligt källor på Vägverket har hemsidorna rensats pga att Datainspektionens förra generaldirektör Anitha Bondestam sitter i verkets styrelse.

Verket ville inte riskera att göra något fel i samband med att PUL trädde i kraft den 24 Oktober förra året. Men enligt samma källor togs ingen diskussion upp med Anitha Bondestam om saken, utan Vägverket utgick från att namn skulle vara förbjudna. Enligt Datainspektionens tolkning av lagstiftningen kan dock namn nämnas på hemsidan - om den tillkom på gamla Datalagens tid. Då gäller övergångsregler fram till år 2001. Datalagen är liberalare än PUL.

STEN HOLMBERG

Fotnot: www.pul.nu har bett Vägverkets informationsavdelning om en kommentar.

1999-02-16 (uppdaterad)

Datainspektionen godkänner lista
över prickade läkare på Internet

Journalisterna bakom www.press.nu vill lägga ut fällningar från Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd på Internet. Datainspektionens generaldirektör Ulf Widebäck har inget att invända - sålänge listorna läggs ut på sajter med ett journalistiskt innehåll. Annars är publiceringen förbjuden.

- Det kommer att finnas uppgifter om titel, påföljd, vad fällningen avser, ort med mera men inga personnanmn, säger www.press.nu's Zendry Svärdcrona till tidningen Journalisten.

Därmed hoppas press.nu kunna ställa både PUL, personuppgiftslagen, och datalagen på sin spets. Båda lagarna existerar parallellt fram till oktober 2001. Även om inga namn nämns syftar varje fällning på en bestämd person. Enligt Datainspektionen strider till och med en antydan om en persons identitet mot datalagen.

"Identitetsbegrepp kan vara namn, personnummer eller annat som identifierar en individ. Det kan också vara uppgifter av sådan art att det står klart för läsaren vem som avses, t. ex. en biskop i Stockholms stift", skriver Datainspektionen i ett utlåtande om hur datalagen ska tolkas.

- Med det här upplägget verkar det som om dessa personer blir så pass identifierade att det är fråga om personuppgifter enligt PUL, kommenterar Datainspektionens t.f generaldirektör Ulf Widebäck www.press.nu's planer.

- Men omständigheterna kring publiceringen synes kunna medföra att det är publicering för uteslutande journalistiska ändamål och att reglerna i PUL därför inte skulle hindra en publicering via Internet, slutar Ulf Widebäck.

1999-02-03

Statsrådet Lejon föreslår
genmälesrätt på Internet

- Frivilliga publiceringsregler på Internet kan vara en lösning på problemet med PUL. Det sade statsrådet Britta Lejon vid dagens SJF-seminarium om "Ett tystare Sverige".

Den som accepterar reglerna får rätt att "lämna ut personuppgifter till tredje land" via sin hemsida. I gengäld måste den webbansvarige tydligt se till att han eller hennes adress finns på hemsidan. Den webbansvarige måste också förplikta sig att på förekommen anledning rätta fel på hemsidan.

- Likaså att lova publicera genmälen från omnämnda personer, förklarade Britta Lejon. Genmälet ska publiceras i samma omfattning som föregående inlägg.

I Tyskland är genmälesrätten lagstadgad och omfattar alla medier. Tysk press är skyldig att ta in genmälen, oavsett om innehållet är korrekt eller ej. Allt enligt de tyska delstaternas medierättslagstiftningar.

Journalistförbundets hemsida innehåller information om övriga frågor som togs upp på seminariet.

1999-01-25

Datainspektionens nya linje
kan drabba fler hemsidor

I vår ska ska Stockholms tingsrätt ta ställning till första åtalet för namnpublicering på Internet. Utifrån fallet har Datainspektionen gjort flera principiella uttalanden om namnpublicering på nätet. Däribland att en hemsida kan förvandlas till ett olagligt personregister. Därmed hamnar många hemsidor i farozonen.

Bakgrunden till åtalet är att företagaren Börje Ramsbro nämnt ett 70-tal namn, under rubriken "elektronisk skampåle", på Stiftelsen mot Nordbankens hemsida (klicka här för mer information). Fallet har föranlett en omfattande korrespondens mellan kammaråklagare Anne-Marie Bergström och Datainspektionen om hur datalagen ska tolkas. Så här skriver Datainspektionen i en skrivelse från november 1997:

"I de av Stiftelsen mot Nordbanken/Börje Ramsbro utlagda uppgifterna anser inspektionen att inte bara den uppräkning av personnamn som förekommer på sidor kallade skampålen som är personregister.

Personregister är alltså enligt lag och Datainspektionens grundade praxis en uppräkning av identifierbara personer och de uppgifter som finns registrerade om dessa. Identitetsbegrepp kan vara namn, personnummer eller annat som identifierar en individ. Det kan också vara uppgifter av sådan art att det står klart för läsaren vem som avses, t. ex. en biskop i Stockholms stift" (Dnr hos Datainspektionen 4955-97/41650-97 från 1997-11-20).

I en skrivelse från oktober 1998 hävdar Datainspektionen att avgörande för ett brott är hur länge personuppgifter görs tillgängliga på nätet. Visserligen är "personuppgifter i löpande text /.../ inte är att betrakta som personregister", skriver Datainspektionen - men infogar en brasklapp:

"För att bedöma om datalagen är tillämplig på ett textdokument måste ändamålet med registreringen avgöras, dvs hur skall uppgifterna användas. Det sätt på vilket texten, i förevarande fall en webbplats, faktiskt har använts har stor betydelse för vilket ändamålet skall anses vara. Av betydelse för bedömningen är också hur länge texten lagras. En kort lagringstid kan tala för att ändamålet med registreringen inte är att uppgifterna ska behandlas från informationssynpunkt. I förevarande fall talar dock den långa lagringstiden för att uppgifterna ska behandlas ur informationssynpunkt. Uppgifter tycks också ha fyllts på i efterhand och syftet synes vara att samla ihop material om de personer som behandlas i textmaterialet" (Dnr hos Datainspektionen 1812-98 från 1998-07-10.

I Ramsbros fall har hemsidan funnits tillgänglig på Internet under perioden februari till oktober 1997. I klartext: Enligt Datainspektionen gör sig alla skyldiga till brott mot datalagen om personuppgifter offentliggörs i åtta månader eller längre.

I en skrivelse från november 1998 pekar också Datainspektionen på att det är förbjudet att via en hemsida lämna ut personuppgifter till tredje land.

"Genom sådant förfarande görs personuppgifter tillgängliga på ett globalt nätverk som kan nås från de flesta länder i världen. Det får därmed också antas att personuppgifter kan komma att användas för ADB-behandling i utlandet. Den som lägger ut uppgifterna kan inte längre anses ha kontroll över vad som händer med dessa" (Dnr hos Datainspektionen 4756-98 från 1998-11-27).

Vidare pekar Datainspektionen på att personuppgifter inte får kopplas till negativa värderingar om olika personer. På sin hemsida har Ramsbro omnämnt flera personer i negativa ordalag. Om Ramsbro i förväg skulle ha begärt tillstånd skulle Datainspektionen ha sagt nej.

"I föreliggande fall skulle Datainspektionen inte ha lämnat något medgivande till utlandsutlämnande eftersom utlämnandet av uppgifterna skulle kunna medföra otillbörligt intrång i personlig integritet", hävdar inspektionen i sin korrespondens med åklagarmyndigheten i Stockholm.

1999-01-24

Arbetsgrupp inom EU
vill öka avlyssningen

AV EVA SPIRA
Artikeln publicerad i Statstjänstemannen 1/99

En arbetsgrupp i EUs ministerråd förbereder utvidgade krav på avlyssning. Även Internet och satellittelefoner ska kunna tappas på information.

Gemensamma användarkrav på avlyssning av telekommunikationer i brottsbekämpande syfte har sedan länge engagerat EUs justitieministrar. Redan 1995 specificerade de vilka krav som bör ställas på de europeiska teleoperatörerna.

Nu förbereder en arbetsgrupp inom ministerrådet en vidareutveckling av användarkraven.

Även nya teknologier som Internet, till exempel e-post och chattar, liksom satellitkommunikationer ska kunna avlyssnas. Avlyssningen ska ske i realtid och i klartext. Använder teleoperatören eller Internetleverantören någon form av kryptering ska den avlägsnas.

För mobiltelefonabonnenter gäller sedan tidigare att den geografiska positionen ska kunna anges. Det framgår av ett utkast från arbetsgruppen, Enfopol 98, daterat den 6 november 1998.

Enligt dokumentet ska teleoperatörerna se till att inga utomstående får kännedom om avlyssningen. Uppgifter om hur avlyssningen går till och hur många avlyssningar som genomförts ska skyddas.

I EU finns också en arbetsgrupp som förbereder en konvention om inbördes rättshjälp mellan domstolar och åklagarmyndigheter. Även där diskuteras frågan om hemlig avlyssning. Men enligt uppgifter från regeringskansliet finns ännu inga konkreta förslag. Närmare information om hur frågan diskuterats i arbetsgruppen säger Karin Kussak på justitiedepartementet att hon inte kan lämna ut.

Sedan tidigare finns också ett internationellt samarbete mellan EU-länderna, USA, Australien, Canada, Nya Zeeland och Norge, kallat ILETS, om gemensamma tekniska krav på avlyssning av telekommunikationer (se Statstjänstemannen 10/98). Även där diskuteras en utvidgning av användarkraven.

Mera fakta: I den svenska lagen om hemlig teleavlyssning finns användarkraven från i ILETS och EUs ministerråd inarbetade. Redan med dagens regler kan svensk polis, efter domstolsbeslut, läsa privatpersoners e-post. Det är också tekniskt möjligt att i efterhand spåra var en mobileltefonabonnent med påslagen mobiltelefon befunnit sig vid ett visst klockslag. Uppgifterna kan polisen begära ut från teleoperatörerna utan föregående domstolsutslag.

1999-01-06

Vår Grundade mening i P1 om
första åtalet för namnpublicering

Lördagen den 9 januari klockan 10.00 handlar Vår grundade mening i P1 om första åtalet för namnpublicering på Internet. Då berättar företagaren Börje Ramsbro om varför han nyttjar nätet för att skildra hur han förlorade sitt företag System 3R. Om hur det är att bli uthängd på Internet berättar företagsledaren Håkan Nordquist och TV-reportern Anna Lindner.

Våren 1998 blev Anna Lindner uthängd av självaste landshövding Kristina Persson i Jämtland. Anledningen var att landshövdingen ogillade ett reportage i TV-programmet Striptease om nyandliga inslag i länets arbetsmarknadsutbildning. Hon ansåg att det innehöll "en fullständigt felaktig bild". Därför publicerade landshövdingen ett öppet brev på Internet, där hon beskrev Anna Lindner som lögnaktig.

- Det är mycket förvånande. I en tidning hade jag fått kommentera anklagerna. Men inte på Länsstyrelsens sajt på Internet, säger Anna Lindner.

Anna Lindners program har friats av Granskningsnämnden. Myndigheterna i Jämtland har också gjort en internutredning som visar att hennes uppgifter i stort var riktiga. Frågan är om en landshövding ska agera såsom Kristina Persson gjort på Internet.

- Landshövdingen har inga kommentarer, låter Kristina Persson hälsa Vår grundade mening genom sin sekreterare.

Anna Lindner har avstått från att polisanmäla landshövdingen. Företagsledaren Håkan Nordquist har däremot vänt sig till både Datainspektionen och polisen. Han är direktör och majoritetsägare i industriföretaget System 3R. På Internet har han blivit beskylld för oegentligheter av företagets förre ägare Börje Ramsbro. Närmare bestämt på en hemsida som drivs av Stiftelsen mot Nordbanken, idag omdöpt till Bankrättsföreningen.

- Beskyllningarna är felaktiga, hävdar Håkan Nordquist. Men oavsett om uppgifter om olika personer är sanna eller ej, så ska ingen medborgare behöva bli uthängd på Internet. Det borde vara en demokratisk rättighet.

I vår ska Börje Ramsbro åtalas. Men inte för förtal, utan för brott mot datalagen. Det blir landets första rättsfall för olaglig namnpublicering på Internet. Närmare bestämt för att han under februari till oktober 1997 offentliggjort en "elektronisk skampåle", innehållande ett 70-tal namn på personer. Det anser åklagaren vara ett olagligt personregister. Likaså för att han i strid med datalagen spridit Håkan Nordquists och andra personers namn via Internet till länder utanför EU. Straffet: Upp till ett års fängelse eller böter.

- Jag har inte gjort något fel, utan rättat mig efter yttrandefrihetsgrundlagen, säger Börje Ramsbro som hävdar att han kan bevisa att han har fog för sin kritik mot namngivna personer.

Men genom att åklagaren åtalar Ramsbro för brott mot datalagen har han ingen möjlighet att bevisa vad som utspelat sig vid försäljningen av System 3R. Tingsrätten ska endast ta ställning till om hans hemsida varit ett olagligt personregister och om han spridit namn till tredje land.

P1 Lördagen den 9 januari klockan 10.00, repris torsdagen den 14 januari klockan 15.00.

Denna sida ingår i projektet
"Personuppgiftslagen och yttrandefriheten",
producerat under 1998-1999 av Christoph Andersson och Susanne Bertman
Komplement till Examensarbete i "Global electronic journalism", 20 poäng,
Södertörns högskola i samarbete med JMK, Stockholms universitet
http://www.pul.nu