Till förstasidan

Till debatten

Till sökmotorn

Senaste nytt på www.pul.nu

18 december 2001
Bara vissa hemsidor kan få grundlagsskydd
1 december
Skadestånd hotar hemsidesmakare - trots nedlagt åtal
1 december
Lagrådsremiss om grundlagsskydd för vissa hemsidor
14 november
Datainspektionen, försvaret och SÄPO på samma sida
13 november
EU-beslut hotar offentlighetsprincipen
3 november
Datainspektionen vill skydda gamla nazister
1 oktober
Dagen PUL är här - med många nya besvär
24 september
Privat mapp i jobbdatorn får inte läsas av chefen
13 september
Godtycke består - trots Ramsbrodom
27 augusti
Omvända roller om pressetik på nätet
19 augusti
Kungliga biblioteket försvarar sig mot Datainspektionen
13 augusti
Datainspektionen till attack mot Kungliga biblioteket
3 augusti
Datainspektionen felciterade HD-dom
31 juli
Domstolar ifrågasätter tillämpningen av PUL
29 juni
Regeringsrätten ger Datainspektionen bakläxa
21 juni
"Utbringa en skål för Högsta domstolens PUL-dom"
17 juni
HD-dom underlättar kritik mot EU-toppmötet
13 juni
Högsta domstolen stärker fria ordet på Internet
12 juni
Massiv kritik mot PUL i enkätsvar
7 juni
Fallet Bodil väcker EU-ombudsmannens intresse
7 juni
Privatskolan Lundsberg misstänks för PUL-brott
4 juni
TCO-kongressen sågade PUL
24 maj
Datainspektionen utbildar polisen i PUL-frågor
16 maj
I oktober flyttar PUL in i din dator och skapar problem
14 maj
Ingen anledning hurra för öppnare EU
11 maj
Insamling täcker Bodils PUL-böter
10 maj
Högsta Domstolen avkunnar vägledande PUL-dom i juni
7 maj
På onsdag tar Högsta domstolen upp Fallet Ramsbro
24 april
Öppenhetskampanj får rådet att tona ner kritik
18 april
Kammarrätten gav Nutek bakläxa om 7:16
13 april
De stöder uppropet för Bodil Lindqvist
12 april
Göteborg vill fortfarande inte ge GP full insyn
10 april
Datainspektionens infochef gör utspel om Göteborg
4 april
Bred politisk enighet om PUL och ökad sekretess
30 mars
S hånar Centern för att vilja avskaffa PUL
29 mars
Journalistförbundet uttalar stöd för Bodil
27 mars
Riksdagen debatterar PUL på torsdag
14 mars
Välj rätt paragraf för att slippa PUL-hinder
9 mars
EG-domstolen ska yttra sig om Bodilfallet
5 mars
Datainspektionen tillåter kritik mot dykarskola
2 mars
Uppropet om Bodil sprids i pressen
20 Februari
Publicister gör upprop till stöd för Bodil Lindqvist
15 Februari
Regeringen gör enkät om PUL
3 Februari
Svenskt förslag till direktiv väcker förvåning
1 Februari
PUL:s anda genomsyrar ny lag om minskad insyn 
5 Januari
IT-debattör kritisk mot plan på nytt EU-direktiv
2 Januari
Förbjudet och tillåtet på nätet - ny översikt

2001-12-18

Bara vissa hemsidor
kan få grundlagsskydd

Regeringen vill införa grundlagsdskydd för webbplatser. Men det ska inte gälla för privata hemsidor.

I en färsk proposition till Riksdagen föreslår regeringen att ett frivilligt grundlagsskydd ska införas på nätet. Villkoret är att en ansvarig utgivare utses och att en ansökan lämnas till Radio- och TV-verket. Då ska inte Personuppgiftslagen gälla, utan Yttrandefrihetsgrundlagen och Tryckfrihetsförordningen.

- Grundlagen ger större yttrandefrihet på nätet än PUL, säger Henrik Jermsten på Justitiedepartementet.

Skyddet ska kosta 2000 kronor och gälla i 10 år. Men skyddet gäller bara för rena nättidningar. Likaså för webbplatser som tillhör föreningar, företag, institutioner eller organisationer. Privata hemsidor berörs inte av skyddet. Något som Centerpartiet är kritisk mot. Riksdagen ska ta ställning till förslaget under våren och hösten 2002. Anledningen är att grundlagen måste ändras, varför den slutgiltiga lagändringen först kan göras efter höstens riksdagsval.

Läs om hur fackets hemsidor kan beröras av förslaget i TCO-tidningen! Läs även regeringens lagrådsremiss som ligger till grund för propositionen (pdf-fil)

2001-12-01

Skadestånd hotar
- trots nedlagt åtal

Alla med egna sidor på nätet kan tvingas betala skadestånd för brott mot PUL - även om åtalen
läggs ner.

Personuppgiftslagen bjuder på nya överraskningar. PUL stadgar nämligen att personer har rätt till ekonomisk ersättning ”för skada och kränkning av den personliga integriteten”, oavsett om åtal väcks eller ej. Exempelvis kan  arbetsgivare och politiker kräva skadestånd för att stoppa kritik på fackets hemsidor, utan att först behöva hänvisa till en fällande dom.    
– Det är fullständigt orimligt, säger TCO-ordföranden Sture Nordh i senaste numret av TCO-tidningen. Utan fällande dom bör heller inget skadestånd utgå.
Hittills har inget fackförbund drabbats. Däremot har problemet drabbat Budoförbundets Karatesektion. Läs artikeln ur TCO-tidningen!

2001-12-01

Hemsidor kan
skyddas 2003

I januari år 2003 kan hemsidor få samma grundlagsskydd som tryckta tidningar.

Det föreslår regeringen i en remiss till lagrådet. Meningen är att alla ska kunna låta registrera sig som ansvariga utgivare hos Patentverket eller Radio- och TV-verket. Därmed ska inte PUL gälla, utan grundlagen. Det ökar  yttrandefriheten på sidorna. Dessutom bortfaller hotet om två års fängelse för brott mot PUL. Men att grundlagsskydda en sida kommer inte att vara gratis. Ett utgivningsbevis beräknas kosta uppåt 2000 kronor, men ska gälla i 10 år. Samtidigt har regeringen i veckan gjort en framstöt hos EU för att ändra EU:s datadirektiv, som ligger till grund för PUL. Syftet är att försöka återinföra den nyss avskaffade datalagen. Den var inte lika sträng som PUL. Läs regeringens lagrådsremiss om hemsidor (pdf-fil)

2001-11-14

Myndigheter bildar
front mot insyn

Datainspektionen, Försvarsmakten, SÄPO och Lunds universitet. Alla går emot förslaget
om insyn i SÄPO:s gamla arkiv.

Hovrättslagmannen Hans Frennered föreslår i en utredning att SÄPO:s historiska arkiv ska öppnas för allmänheten. Det gäller i princip alla uppgifter fram till 1950. På så sätt ska det bli  möjligt att granska vilken roll Sverige och svenskar spelat under andra världskriget. Exempelvis vilka som samarbetat med Gestapo eller tillhört SS. Likaså från vilka personer som SÄPO samlade in uppgifter. Men flera remissinstanser med Datainspektionen i spetsen ogillar förslaget. Det anses strida mot den personliga integriteten.

"I detta inbegrips också frågan om skydd för källor och uppgiftslämnare", skriver Bengt Lundell på uppdrag av juridiska fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet.

SÄPO har samma uppfattning: "Ett tungt vägande skäl mot ökad offentlighet av sådana uppgifter som det här är fråga om är omsorgen av SÄPO:s källor", skriver biträdande SÄPO-chefen Kurt Malmström och SÄPO-tjänstemannen Johan Axelsson.

Dessutom "riskerar SÄPO:s pågående och framtida verksamhet att skadas om nuvarande och presumtiva uppgiftslämnare bibringas uppfattningen att källskyddet inte upprätthålls fullt ut".
Försvarsmakten ansluter sig till SÄPO:s uppfattning och pekar även på att hemliga handlingar hos försvaret kan komma att bli offentliga.

"I sådana handlingar förekommer ofta redogörelser för olika personers deltagande i verksamheter, deras åsikter m.m", skriver Stefan Ryding-Berg som är chef för Försvarsmaktens juridiska avdelning samt försvarsjuristen Göran Olsson.

De oroas särskilt av att andra stater inte längre vill dela med sig av sin information till Sverige om Hans Frennereds förslag skulle bli verklighet. Flera andra remissinstanser har dock inga invändningar mot förslaget att öppna SÄPO:s historiska arkiv. Hit hör åklagarmyndigheterna i Malmö och Västerås, Sveriges advokatsamfund samt Justitiekanslern. Hit hör också Vetenskapsrådet, som dock anser att rätten till insyn hos SÄPO bör gå längre än vad Hans Frennered föreslår i sin utredning.

Läs mer i tidningen Statstjänstemannen! Där uttalar judiska centralrådets ordförande Lena Posner-Körösi kraftig kritik mot Datainspektionen. Läs också mer om saken här på pul.nu. Klicka här!

2001-11-13

EU-beslut hotar
rätten till insyn

Alla som hanterar hemliga EU-handlingar ska vara "obrottsligt lojala" mot EU. Det gäller även för svenska statstjänstemän.

I mars antog EU:s ministerråd nya säkerhetsbestämmelser. Alla läckor ska efterforskas och alla tjänstemän förväntas vara "obrottsligt lojala". Det gäller såväl EU:s egna tjänstemän som  medlemsstaternas. Beslutet har undertecknats av utrikesminister Anna Lind (s) och väcker kritik. Det anses nämligen gå tvärtemot den svenska öppenheten.

- Offentlighetsprincipen har offrats på den gemensamma säkerhetspolitikens altare, säger juristen Ulf Öberg till tidningen Statstjänstemannen.

Nu har EU-parlamentet stämt EU:s ministerråd till EG-domstolen. Regeringarna i rådet anses ha gått för långt. På svenska UD försöker man tona ner beslutet och dess följder för öppenheten. Läs mer i Statstjänstemannen!

2001-11-03

Datainspektionen vill inte
tillåta insyn hos SÄPO

Regeringen har låtit utreda möjligheten om ökad insyn i SÄPO:s historiska arkiv. Men Datainspektionen går emot förslaget.

I januari presenterade Justitiedepartementet en promemoria (DS 2001:8) om ökad insyn i SÄPO:s arkiv. Närmare bestämt i dokument och handlingar som upprättats före 1950. På så sätt skulle allmänheten kunna få ökad insyn i hur Sverige agerat under andra världskriget. Likaså i vilken utsträckning svenskar var direkt eller indirekt involverade i förintelsen av miljoner judar och andra folkgrupper. Även svenska män tjänstgjorde nämligen i Hitlers säkerhetstjänster SD och Gestapo samt i det ökända SS.

Men Datainspektionenens generaldirektör Ulf Widebäck och datarådet Rolf Samuelsson ogillar förslaget.

Visserligen har de "förståelse" för kravet på insyn hos SÄPO, men anser samtidigt att risken är stor "för intrång i den personliga integriteten". Exempelvis om "vilka personer som tillhörde SS, SD eller Gestapo".  Dessutom skulle en ökad insyn hos SÄPO kunna leda till att SÄPO:s "uppgiftslämnare" (läs: angivare) blev kända. Allt enligt ett remissvar som skickats till regeringskansliet.

"Datainspektionen anser således att de enskilda personernas intresse av fortsatt skydd för sin personliga integritet väger över intresset från bl.a. allmänheten att nu få full insyn i alla handlingar från tiden före 1950", skriver Widebäck och Samuelsson till regeringskansliet.

Även SÄPO avvisar tanken på insyn i sina register. Läs promemorian och förslaget om insyn hos SÄPO i sin helhet (pdf-fil). Klicka här!

2001-10-01

PUL gäller fullt
ut från oktober

På natten till första oktober upphörde gamla datalagen att gälla. Numera gäller personuppgiftslagen, PUL, för all behandling av personuppgifter.

Den gäller inte bara för hemsidor på nätet, utan även för löpande texter och vanliga worddokument i persondatorer. Visserligen är privat behandling av personuppgifter undantagen, men det gäller endast uppgifter om den egna vän- eller bekantskapskretsen. Uppgifterna får i princip bara lagras i en privat PC, men inte spridas vidare.

"Att sprida personuppgifter okontrollerat skulle således inte kunna ses som ett led i en verksamhet av rent privat natur", skriver Sören Öman och Hans-Olof Lindblom i sin bok "Personuppgiftslagen - en kommentar" (utgiven 1998).

Sören Öman var tidigare sekreterare i datalagskommittén, som arbetade fram PUL. Numera arbetar han på Justitiedepartementet och har kommit fram till att lagen inte var så lyckad. Därför vill både han och  departementet ha en återgång till gamla datalagen som just avskaffats.

– Men tyvärr kan det ta lång tid. Det gäller att bli överens med övriga EU-länder, säger Sören Öman till tidningen Statstjänstemannen.

Anledningen är just att datalagen tillåtit personuppgifter i löpande texter som e-postbrev eller worddokument. Men i stället för en snar återgång till datalagen väntar nya och långa rättsprocesser om vad folk egentligen får skriva i sin PC - och skicka vidare per e-post. Däremot råder undantag för massmedier, facket och andra organisationer. Läs mer i tidningen Statstjänstemannen! Se även TCO-tidningen på samma tema. Klicka här!

2001-09-24

Privat mapp i jobbdatorn
får inte läsas av chefen

Skapa en ny mapp i din dator och döp den till "privat". Då får din arbetsgivare inte läsa innehållet.

Det slår Datainspektionen fast i ett fall om integritet på jobbet. TCO:s ordförande Sture Nordh gläder sig åt inspektionens ställningstagande. 
  – Det är en bra vägledning i väntan tydliga riktlinjer, säger han till  TCO-tidningen.
Anledningen är att det ännu inte finns några lagar på området. Däremot är frågan som bäst föremål för utredning.
- Därför kan inspektionens inställning bidra till att skapa en praxis, menar Sture Nordh.
Läs artikeln från TCO-tidningen!

2001-09-13

Inget fullt genomslag för
Högsta domstolens dom

Den 12 juni stärkte Högsta domstolen yttrandefriheten på Internet. Men inom  Datainspektionen görs olika tolkningar av domen.

Det är tillåtet för "Alliansen för arbete" att kritisera en tidigare styrelseledamot på nätet. Likaså att publicera listor över fritidspolitikers arvoden. Men knappast att debattera demokratifrågor på Svenska Budoförbundets hemsida (Karatesektionen). Det är också tveksamt huruvida  ledande personer i Svenska Dobermanklubben får kritiseras på Internet. Numera avskriver Datainspektionen vissa PUL-anmälningar med hänvisning till Högsta domstolens vägledande dom i fallet Ramsbro. Andra PUL-anmälningar bedöms på samma sätt som före HD-domen. I ett fall har inspektionen återigen skickat ett rättsligt utlåtande till en  åklagarmyndighet. Där tonas Ramsbrodomens betydelse ner.  Generaldirektör Ulf Widebäck förklarar de olika bedömningarna med att fallen handlagts av olika tjänstemän. En av dem är han själv. "Så det kan vara lite olika nyanser", säger han. Läs mer i Statstjänstemannen!

2001-08-27

Olika policy om
namn på Internet

DN och SvD namnger inblandade i Göteborgs-kravallerna. Men alternativa nättidningen Yelah.net väljer att avstå.

Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet publicerar namn på aktivister, som Göteborgs tingsrätt finnit skyldiga till upplopp vid EU-toppmötet i Göteborg. Båda tidningarna åtnjuter grundlagsskydd och har rätt att på nätet publicera namn. Likaså känsliga personuppgifter om brott och politisk inställning. Samma skydd har inte den alternativa nättidningen Yelah.net. Tack vare Högsta domstolens prejudicerande dom i fallet Ramsbro kan dock även Yealh.net publicera namn och personuppgifter på nätet. Villkoret: Det ska ha betydelse för samhällsdebatten och kritik mot namngivna personer ska gälla deras yrkesutövning.

- Kritik och debatt kring händelserna i Göteborg faller inom denna ram, anser Datainspektionens genraldirektör Ulf Widebäck.

Därmed är det i princip fritt fram för Yelah.net att publicera namn på cirka 120 poliser som anklagas för tjänstefel. Däribland de som nyttjade sina skjutvapen. Men Yealh.net väljer att helt avstå från den typen av publicering.

- Den pöbeljournalistik som Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet ställt sig i spetsen för i svensk press kommer vi inte att ta efter, säger Yelahs ansvarige utgivare Pelle Sten på tidningens webbplats.

Yelah.net anser att en publicering av namnen inte har något "som helst allmänintresse", oavsett om det rör sig om  demonstranter eller poliser. Därmed sätter den alternativa nättidningen etikribban högre än DN och SvD. Även GP har beslutat att inte publicera namn. Läs mer hos Yelah.net! Läs om skillnaden mellan vanliga webbplatser och grundlagsskyddade. Klicka här!

2001-08-03

Felaktigt citat väcker debatt

I över en och en halv månad har Datainspektionen felciterat Ramsbrodomen på sin hemsida.

I domen slår Högsta domstolen fast att Börje Ramsbro och andra privatpersoner ska ha rätt att på sina hemsidor "informera, utöva kritik och väcka debatt om samhällsfrågor av betydelse för allmänheten". Men  Datainspektionen har på sin hemsida felciterat domen genom att peta in ordet "större" före betydelse.

- Det är anmärkningsvärt,  menar Pelle Sten på nättidningen Yelah.net

Han anser att felcitatet tonar ner domens stora betydelse för yttrandefriheten på nätet. Även professorn och PUL-motståndaren Jacob Palme är kritisk.

- Det vore bättre om inspektionen publicerade  hela domen ordagrant istället för enstaka citat, säger han. 

Det felaktiga citatet har legat ute på hemsidan mellan den 13 juni och 1 augusti, men är nu rättat.

- Jag tror inte att det haft någon större betydelse för hur Ramsbrodomen uppfattats, säger generaldirektör Ulf Widebäck till radions Vår grundade mening. Men det var felciterat och fel ska självfallet rättas.

Läs mer hos tidningen Statstjänstemannen. Läs Ramsbrodomen i sin helhet på Börje Ramsbros hemsida.

31 juli 2001

Domstolar ifrågasätter
tillämpning av PUL

I sommar har flera domstolar ifrågasatt tillämpningen av PUL. Högsta domstolen har avkunnat en vägledande dom om journalistik på nätet. Regeringsrätten och Kammarrätten i Göteborg om tolkningen av paragrafen 7:16. Och Länsrätten i Stockholm om grundlagsskyddet för en tidnings webbplats..  

Högsta domstolen gav inte mindre än fyra myndigheter och rättsinstanser bakläxa i Ramsbromålet. Datainspektionen, Svea hovrätt, Stockholms tingsrätt och Riksåklagaren hade alla tolkat PUL och EU:s bakomliggande datadirektiv på ett felaktigt sätt. HD ansåg att såväl företagaren Börje Ramsbro som andra har rätt att på nätet kritisera bankmän, politiker och andra uppsatta personer i sin yrkesutövning.

Kammarrätten i Göteborg gav socialdemokratiskt styrda Göteborg bakläxa om tillämpningen av den PUL-relaterade paragrafen 7:16 i  sekretesslagen. Varken den eller andra paragrafer får åberopas av kommunen för att hindra utlämningen av uppgifter om 2006 politiker och högre chefer i Göteborgs kommun.

Regeringsrätten i Stockholm har slagit fast att samma paragraf, 7:16,  inte heller får användas av Kungliga tekniska högskolan, KTH, för att hindra utlämning av studenters betygsuppgifter. Dessutom har Länsrätten i Stockholm slagit fast principen att alla tidningar, oavsett ägare, ska åtnjuta samma grundlagsskydd, förutsatt att en ansvarig utgivare registrerats för såväl den tryckta tidningen som dess webbplats.   

Bakgrunden är att Datainspektionen ville stoppa företaget Svensk Upplysningstjänst i Malmö från att publicera kreditupplysningar på nätet via sin grundlagsskyddade tidning.

Inspektionen ansåg nämligen att bolaget inte bedrev "traditionellt journalistiskt arbete" och inte heller "nyhetsförmedling eller opinionsbildning i traditionell bemärkelse", varför grundlagen inte skulle gälla för företagets tidning. Länsrätten underkände inspektionens resonemang, med argumentet att "databasregeln i YGL är tillämplig" (YGL = Yttrandefrihetsgrundlagen, red anm).

Datainspektionen har överklagat till Kammarrätten i Stockholm. Läs varför Datainspektionen överklagar!

29 juni 2001

Betyg måste lämnas ut

Regeringsrätten har gett Kungliga tekniska högskolan, KTH, och Datainspektionen bakläxa om tolkningen av paragraf 7:16.

Bakgrunden är att företaget Virtutech bett att få ut betygsuppgifter från Kungliga tekniska högskolan, KTH.
- Vi ville använda uppgifterna till att erbjuda de bästa studenterna jobb hos oss, säger VD:n Peter Magnusson.
Men KTH ansåg att en utlämning av uppgifterna skulle strida mot paragraf 7:16 i Sekretesslagen. Den stadgar att inga uppgifter ska lämnas ut om det kan antas strida mot PUL. KTH fick stöd för sin linje hos både Datainspektionen och Kammarrätten i Stockholm. Mot Virtutechs begäran anfördes att uppgifterna skulle kunna sammanställas i ett register.

- Men vi vill inte alls skapa något register, utan bara få ta del av betygen. Det är ett billigare sätt att rekrytera personal än att köpa dyra annonsplatser i tidningarna, förklarar Peter Magnusson.

I slutet på juni gav Regeringsrätten slutligen Virtutech rätt. Såväl KTH, Kammarrätten som Datainspektionen fick bakläxa i sin tolkning av paragrafen 7:16. Rätten anser nämligen att PUL bara är tillämpligt om uppgifterna är sökbara via "kortregister, sökmarkörer eller liknande".

"Det skall således finnas möjlighet till sökning av olika personuppgifter på ett betydligt effektivare sätt än i form av granskning dokument för dokument", heter det i domen som slår fast att Virtutrech ska ha rätt att få ta del av betygsuppgifterna.

Läs mer hos Virtutech. Läs domen i sin helhet! Se intervju med Peter Magnusson i SVT:s  Uppdrag granskning (real player krävs). Läs även mer hos tidningen Statstjänstemannen.

21 juni 2001

"Utbringa en skål för Högsta
domstolen i midsommar"

Journalisten och debattören Anders R Olsson vill utbringa en skål för Högsta domstolen. Anledningen är PUL-domen i fallet Ramsbro.

"Därmed återgavs svenska folket stora delar av den yttrandefrihet som 1998 avskaffades med Personuppgiftslagen, PUL", skriver Anders R Olsson i en krönika i tidningen Journalisten. Han anser att domen både är glädjande och omvälvande.

"All opinionsbildning ska i fortsättningen alltså räknas som journalistik", skriver Anders R Olsson.

Däremot påpekar han att  Bodil Lindqvist knappast kommer ha glädje av domen. Till skillnad från Ramsbros advokat har Bodils advokat inte drivit frågan om att hennes sida har ett journalistiskt, konstnärligt eller litterärt ändamål. Trots detta är HD-domen en viktig milstolpe för yttrandefriheten i Sverige och på nätet.

"Glöm inte att på midsommarafton, när sill och potatis har serverats, utbringa en skål för Högsta domstolen", uppmanar Anders R Olsson.

Läs hela hans krönika! Läs mer om Ramsbrodomen nedan.

17 juni 2001

HD-dom underlättar
kritik mot EU-toppmöte

Alternativ förmedling av nyheter från EU-toppmötet omfattas inte av PUL. Lex Ramsbro öppnar upp för kritiken.

I tisdags friade Högsta domstolen företagaren Börje Ramsbro från misstanken om brott mot personuppgiftslagen, PUL.  Därmed är det tillåtet att likt Ramsbro publicera listor över olika personer och kritisera desamma i   sin yrkesutövning. Likaså tillåter HD-domen att pressmeddelanden med namn publiceras på nätet, vilket inte varit tillåtet tidigare (!). Detsamma gäller för offentliga handlingar från olika myndigheter. HD anser att publiceringen ryms under PUL:s undantag för "uteslutande journalistiska ändamål". Ifall uppgifterna är ärekränkande ska de prövas enligt lagens paragrafer om förtal, inte enligt PUL.

- Plötsligt har det blivit ett vakum. Pressen omfattas av sina yrkesetiska regler, men här finns just inga regleringar längre, säger, Datainspektionens generaldirektör Ulf Widebäck i en intervju för radions Vår grundade mening i P1.

Tidigare nyttjade Datainspektionen och Rikskriminalen PUL för att försöka stoppa t ex  djurrättsaktivisters kritik mot pälsdjursfarmare och försöksdjursuppfödare. Men det är inte längre lika enkelt som tidigare.

- Domen innebär att alla som gör som Ramsbro gjort inte längre omfattas av PUL, säger Ulf Widebäck.

På grund av att domen bara kom några dagar före EU-mötet i Göteborg har den med omedelbar verkan gjort den alternativa nyhetsföremedlingen från toppmötet laglig. Domen slår nämligen fast att offentliga personer måste tåla kritik i sin yrkesroll.

"Även om det kan vara svårt att avgränsa vad som är att hänföra till det området faller alltså uppgifter som hänför sig till en persons offentliga liv i princip utanför skyddsområdet", heter det i domen som syftar på PUL:s skrivning om människors rätt till personlig integritet.

I fallet Ramsbro gäller det allt från politiker till bankdirektörer. Men det skulle lika gärna kunna gälla polischefer och andra offentliga aktörer, förutsatt att kritiken handlar om deras yrkesutövning och inte deras privaliv. Däremot är det oklart om domen även skulle omfatta rätten att publicera bilder och uppgifter om demonstranter, såvida inte publiceringen sker på grundlagsskyddade massmediers hemsidor. Demonstranter är ju  i regel  privatpersoner.

Titta på den alternativa nyhetsbyråns IMC:s hemsida, med olika videofilmer från kravallerna i Göteborg.
Besök även  den alternativa webbsajten Yelah, som ger en annan bild av händelserna i Göteborg än traditionella massmedier. Läs mer om Ramsbrofallet nedan. Läs även vad grundlagskydd på nätet innebär. Klicka!

13 juni 2001

Högsta domstolen stärker
fria ordet på Internet

Högsta domstolen anser att Börje Ramsbros hemsida är journalistisk - och inte omfattas av PUL.

Domen går tvärtemot tidigare domar i Stockholms tingsrätt och Svea hovrätt. På grundval av utlåtanden från Datainspektionen dömde båda domstolarna honom för brott mot  datalagstiftningen. Bland annat för att han på sin bankkritiska hemsida kritiserat några namngivna finansmän för att "totalt ha misslyckats med sina uppdrag". Likaså för att han publicerat en elektronisk skampåle med namn på ett 70-tal politiker, bankdirektörer och andra offentliga personer. Förgäves hävdade Ramsbro att hans hemsida var journalistisk och därmed undantagen från PUL.

HD friar Ramsbro

Efter två års processande ger nu Högsta domstolen honom rätt:

"(Hemsidan) anses ligga väl inom ramen för ett journalistiskt ändamål att informera, utöva kritik och väcka debatt om samhällsfrågor av betydelse för allmänheten", skriver HD i sin dom.

HD betonar dock att det inte är domstolens sak att göra en kvalitetsbedömning av sidan. Inte heller av sakuppgifterna. De kan istället prövas i ett vanligt förtalsmål.

Måste tåla kritik

Däremot slår HD fast att offentliga personer som bankdirektörer och politiker måste tåla kritik i sin yrkesroll. Även om den framförs på privata hemsidor på nätet. HD anser att det varken strider mot PUL eller EU:s bakomliggande datadirektiv. HD hänvisar även till  Europadomstolens praxis.

"Som Europadomstolen framhållit innefattar yttrandefriheten även rätten att framföra sådan information och sådana åsikter och tankar som kränker, chockerar eller stör", skriver HD.

Domen får stor principiell betydelse för alla svenska hemsidor. Begreppet "journalistiska ändamål" måste hädanefter tolkas mycket mera generöst än tidigare. Undantaget ska inte bara gälla   journalister och grundlagsskyddade medier, utan även vanliga medborgare som vill framföra kritik mot namngivna makthavare.

Läs hela domen! Besök även Börje Ramsbros  hemsida. Läs vad Datainspektionen tycker om domen hos Resumé. Se även Aktuell debatt.

12 juni 2001

PUL får kritik i    ny enkät

Justitiedepartementet har fått in 99 svar på sin enkät om PUL. Nästan alla är mycket kritiska mot lagen.

Enkäten har besvarats av företag, enskilda personer, organisationer och myndigheter. Hårdast är kritiken mot PUL:s luddiga skrivningar och hur lagen tillämpas.

- Datainspektionens nedslag på sidor som lagt ut uppgifter om småföretag är vettlöst, anser företaget Ordval journalistik.

Riksskatteverket anser att med lagens nuvarande skrivning kan till och med fastighetsbeteckningar anses vara personuppgifter. JO-ämbetet påpekar att  även anonymiserade uppgifter om en person kan hamna i konflikt med PUL. I lagen heter det ju att personuppgifter är allt som direkt eller indirekt kan hänföras till nu levande person.
Vidare riktar flera remissinstanser hård kritik mot att undantaget för journalistik i praktiken begränsats till grundlagsskyddade medier.

- Det stinker att  undantag finns för den extra statsmakten - pressen, medan medborgarna är ålagda andra regler, skriver privatpersonen Janne Flygare.

Men det finns också instanser som vill se en hårdare tillämpning av  PUL. Hit hör socialdemokratiskt styrda Göteborg, som länge vägrat att lämna ut personuppgifter över högre chefer och förtroendevalda till tidningen GP, med hänvisning till PUL och paragraf 7:16 i sekretesslagen. Läs enkätsvaren i sin helhet hos Justitiedepartementet (pdf-fil)

7 juni 2001

Fallet Bodil väcker EU:s intresse

EU-ombudsmannen Jacob Söderman anser att Sverige övertolkar EU:s datadirektiv.

- Direktivet får inte tolkas på på sånt sätt att medborgarnas yttrandefrihet kommer i kläm, säger han.
Jacob Söderman har uppmärksammat fallet Bodil och ifrågasätter om hemsidor ska omfattas av EU:s datadirektiv. Det skapar inte bara problem för konfirmandledare som Bodil, utan även för andra.
- På nätet använder exempelvis mindre föreningar sina hemsidor som en slags medlemstidningar. Varför skulle de inte ha rätt att säga sin mening på Internet när de skulle få framföra samma åsikter i en tryckt tidning? undrar Jacob Söderman.
Han är kritisk mot den svenska ordningen att bara traditionella massmedier har full yttrandefrihet på nätet, men inga andra. Läs mer om EU och fallet Bodil hos Statstjänstemannen!

7 juni 2001

Privatskola misstänks för PUL-brott

Åklagarkammararen i Örebro driver en förundersökning mot privatskolan Lundsberg i Värmland.

På skolans hemsida publicerades känsliga personuppgifter om skolans husfar. Bland annat att han var sjukskriven. Men i ett  utlåtande till polisen skriver Datainspektionen att uppgifter om sjukdom faktiskt får publiceras på nätet. Det gäller dock endast om uppgifterna tas bort så snart den utpekade klagar. Så skedde inte på Lundsbergs sida, enligt inspektionen. Följden kan bli att skolans personuppgiftsansvarige åtalas för brott mot PUL.  Läs mer hos Statstjänstemannen! Besök även Lundsbergs hemsida och läs om skolan.

4 juni 2001

TCO:s kongress sågade PUL

På förra veckans TCO-kongress sågades personuppgiftslagen, PUL. Samtliga medlemsförbund ställde sig bakom en motion från Statstjänstemannaförbundet, ST.

"Hoten mot öppenhet och yttrandefrihet tornar upp sig - på hemmaplan", skrev ST i sin motion. "PUL har, i synnerhet i kombination med den omtalade paragrafen 7:16 i sekretesslagen, i princip satt hela offentlighetsprincipen ur spel - och därmed även grundlagen".

ST anser att öppenheten till och med är större i vissa regioner inom EU än i Sverige.

Urholkningen av yttrandefrihet och öppenhet skapar   "osäkerhet och stress" hos statstjänstemännen. De riskerar att straffas om de tolkar grundlagen generöst, men inte om de tolkar lagen restriktivt. Därmed hamnar enskilda tjänstemän "i en ohållbar situation".

Den synen ställde sig hela TCO-kongressen bakom. Kongressen beslutade att TCO löpande ska bevaka politikers och myndigheters tillämpning av tryckfrihetsförordningen, sekretesslagen och PUL.

Dessutom ska TCO bedriva opinion mot PUL. Hittills har varken SACO eller LO framfört lika kraftig kritik mot PUL. Visserligen har enstaka ombudsmän inom LO krävt att PUL ska avskaffas, men LO-ledningen eller LO-kongressen har inte gått lika långt. Läs ST:s antagna motion till TCO-kongressen i sin helhet (pdf-fil)
Titta även på en Webb-film från ST om brister i den svenska öppenheten. Klicka här!

24 maj

Datainspektionen
utbildar polisen

Datainspektionen utbildar poliser och åklagare. Hittills har minst ett 40-tal fått lära sig hur inspektionen ser på PUL.

Datarådet Agneta Runmarket har vid minst tre tillfällen hyrts in av Rikskriminalens IT-brottsrotel. För 3000 kronor per föreläsning undervisar hon poliser och åklagare om datalagstiftningen. Men också om tryck- och yttrandefrihet.

Inom polis och åklagarväsendet betraktas Runmarker som expert. Det är hon som tillsammans med generaldirektör Ulf Widebäck författat inspektionens kraftigt kritiserade utlåtanden i fallen Bodil Lindqvist och Börje Ramsbro.

Följden av utlåtandena blev att båda dömdes för brott mot PUL. Bodil Lindqvist för att på sin hemsida ha skrivit om en kollegas skadade fot, Börje Ramsbro för att ha kritiserat politiker och finansmän. Domarna har dock överklagats till Göta hovrätt respektive Högsta domstolen.

Under hösten år 2000 tjänade Datainspektionen minst 9.000 kronor på Agneta Runmarkers utbildning av IT-poliser.

Det är dock oklart om pengarna kommer hamna i statskassan. Inspektionen får nämligen behålla en viss del av alla intäkter för eget bruk. Läs om hur det går till! Läs även ett referat av Högsta domstolens förhandling om fallet Ramsbro i Statstjänstemannen!

16 maj 2001

PUL skapar nya
problem till hösten

Från oktober omfattas vanliga textdokument av PUL. Facket varnar för nya problem.

Sista september upphör gamla datalagen att gälla. Därmed kommer PUL att gälla fullt ut. Inte bara på nätet, utan även för vanliga texter i den egna persondatorn. Visserligen är privat nyttjande undantaget från lagen. Men som privat gäller endast texter som direkt berör det egna hushållet, familjen eller vänkretsen.

Frågan är om det ens kommer vara tillåtet att nyttja datorn för att skriva upprop mot namngivna politiker.

Facket räknar med att drabbas av de nya reglerna. Det kommer bli svårare att författa protokoll från förhandlingar med namn och uppgifter om olika personer. Likaså att upprätta rekryteringsplaner med hjälp av datorn.

– I tveksamma fall får folk börja använda datorn som skrivmaskin – och låta bli att lagra texten. I så fall blir hanteringen av personuppgifterna manuell och tillåten, menar Martin Wästfelt som är jurist på SKTF.

Nyligen höll Datainspektionen, DIN, ett särskilt seminarium om vad som ska hända i oktober. Men det var bara till för företag och andra med gott om pengar. Den som inte kunde betala 3000 kronor var inte välkommen. Viss information har dock i efterhand lagts ut på inspektionens hemsida. Läs mer om vad som ska hända till hösten:

14 maj

Nya EU-regler om säkerhet
minskar rätten till insyn

Det är inte bara PUL som minskar öppenheten. Det gör även nya säkerhetsregler i EU.

Av EVA SPIRA

Den 19 mars antog EU:s ministerråd i all tysthet nya säkerhetsbestämmelser. De ska även gälla i medlemsländerna.  Reglerna kräver att tjänstemän som hanterar hemliga handlingar är säkerhetskontrollerade

Om uppgifter läcker ut ska källorna  efterforskas. Ansvarig för att spåra läckor är rådets generalsekreterare Javier Solana, fd NATO-chef.

Handlingarna klassas som kvalificerat hemliga, hemliga eller konfidentiella. Bakom klassningen står den som upprättat dokumenten. Det kan vara en stat eller någon annan. Upphovsmannen bestämmer ensam om handlingarna kan lämnas ut. Bestämmelserna ska följas av medlemsländerna. De är undertecknade av ministerrådets ordförande - den svenska utrikesministern Anna Lindh (s). Regeringen anser att reglerna går att förena med den svenska offentlighetsprincipen.

Men Ulf Öberg, doktorand i EU-rätt, är tveksam. Läs mer i Statstjänstemannen! Läs även EU:s nya bestämmelser om säkerhet.

11 maj

Bodils böter täckta av insamling

Publicisterna Nils Funcke och Anders Ahlbergs insamling till Bodil Lindqvists har nått upp till själva bötesbeloppet.

Cirka 4000 kronor har samlats in för att täcka hennes PUL-böter. Men målet är att komma upp i 10.000 kronor för att även täcka advokat- och kringkostnader, enligt Nils Funcke. Halva beloppet har olika privatpersoner bidragit med. Resterande hälft kommer från Gefle Dagblad. Läs uppropet bakom insamlingen!

10 maj

HD-dom om PUL väntas under juni

I onsdags föredrogs fallet Ramsbro i Högsta domstolen. Dom väntas i juni.

Överåklagare Gunnel Lindberg från Riksåklagarmyndigheten läste upp delar av hans hemsida för rätten. Bland annnat hur han framfört sin kritik mot namngivna finansmän, politiker och andra. Men också hans texter om själva syftet med hemsidan. Där kritiserade han bland annat ekonomisk brottslighet och "grov kapitalism". Överåklagaren ansåg att alltsammans innebar en kränkning av  omnämnda personers integritet. Särskilt dem som Ramsbro listat upp vid en "elektronisk skampåle".

- Börje Ramsbro kritiserar personerna ifråga utifrån deras yrkesroll, inte deras privata, hävdade hans försvarare Percy Bratt.

Riksåklagaren ville dock lägga den rättsliga ribban lägre. Som privatliv måste även yrkesroll räknas. Det behöver dock inte massmedia ta hänsyn till, ty medierna lyder inte enligt PUL.

- Alla har inte samma yttrandefrihet, konstaterade överåklagaren.

Gunnel Lindberg stödde sin bevisning uteslutande på utlåtanden och vittnesmål från Datainspektionen. Inspektionen hade bland annat reagerat mot att Ramsbro skrivit att några finansmän "totalt misslyckats" med sina uppdrag, vilket ansågs vara integritetskränkande.

- Det här målet bör inte prövas enligt PUL, utan enligt förtalslagstiftningen, pläderade Percy Bratt.

Mot bakgrund av målet handlar om PUL tillåts nämligen ingen bevisning om Ramsbro har rätt eller fel i sak. Därmed kränks hans medborgerliga rättigheter enligt Europakonventionen, ansåg Percy Bratt. Förlorar Börje Ramsbro målet i HD har han för avsikt att gå till Europadomstolen. Ett utförligt referat finns i Statstjänstemannen! Läs hur Finanstidningen kommenterar rättegången samt titta på Börje Ramsbros sida såsom den ser ut idag. Mer bakgrundsinformation om hans fall finns här!

7 maj

På onsdag  tar HD upp
fallet Börje Ramsbro

Onsdagen den 9 maj ska fallet Börje Ramsbro tas upp i Högsta domstolen. Det blir den tredje rättsinstansen som kommer pröva hans hemsida.

Den tillkom 1997 och handlar bland annat om hur banker behandlat småföretagare. På hemsidan redogjorde Börje Ramsbro även för hur han förlorade sitt företag System3R under bankkrisen på 90-talet.

På sidan publicerades även en   "elektronisk skampåle". Där namngavs olika personer, som ansågs vara ansvariga för bankkrisen. Däribland förra justitieministern Laila Freivalds.

På grundval av utlåtanden och vittnesmål från Datainspektionen dömdes Börje Ramsbro till böter för brott mot datalagen i Stockholms tingsrätt 1999. Domen överklagades till Svea hovrätt, som gick på samma linje och fastställde ett bötesstraff. Men inte för brott mot datalagen, utan PUL.

Ingen av domstolarna tog hänsyn till Börje Ramsbros argument att hemsidan var journalistisk och därmed borde omfattas av PUL:s undantag för "uteslutande" journalistiska ändamål.

Den 9 maj klockan 9.30 prövas frågan på nytt, men av Högsta domstolen. Adressen är Riddarhustorget 8 i Stockholm. Även denna gång kommer utlåtanden från Datainspektionen spela en stor roll. Läs om hur inspektionen bedömer olika hemsidor!

24 april

Konsultbyrå råder kampanj för
öppenhet att tona ner kritik

Konsultbyrån Geelmyden-Kiese uppanar regeringens kampanj "Öppna Sverige" att tona ner kritiken mot bristande öppenhet.

På uppdrag av kampanjen har konsultbyrån Geelmyden-Kiese utarbetat en strategisk medieplan för "Öppna Sverige". Tidningen Statstjänstemannen skriver om planen i sitt senaste nummer. Den handlar om hur kampanjen ska utnyttja media och journalister för att få maximal spridning av sitt budskap om öppenhet. Men delar av planen handlar inte alls om att verka för ökad öppenhet, utan om hur en kritisk medierapportering ska hanteras.    

”Det finns risk att en negativ bild av EU och hoten mot den svenska offentlighetsprincipen får stort utrymme i medierna”, skriver byrån enligt tidningen.

Vidare föreslår byrån att kampanjledningen ska ”nyansera bilden” av EUs negativa effekter på den svenska öppenheten. Byrån vill även att  kampanjen ska ändra bilden av omstridda PUL och förbereda sig på ”en kritisk mediedebatt om PUL och sekretesslagen som hot mot offentlighetsprincipen”, enligt Statstjänstemannen som tagit del av innehållet.

På Geelmyden-Kieses  hemsida ger VD:n Lars Jederlund sin personliga syn på delar av journalistkåren, som är målgruppen för medieplanen. Närmare bestämt kvällstidningsjournalister. Han hoppas att de "trillar och slår ihjäl sig" (!).

Planen har kostat 56.000 kronor. Trots att den beställts av kampanjen, så tvingas kampanjledaren Monika Sundström nu öppet ta avstånd från delar av innehållet. Läs mera i Statstjänstemannen. Titta även på kampanjen Öppna Sverige
Besök även Geelmyden-Kiese

18 april 2001

SVT fick rätt mot Nutek om 7:16 

Kammarrätten gav SVT rätt i en tvist med Nutek om tolkningen av PUL och  paragrafen 7:16 i sekretesslagen. 

Bakgrunden: Sveriges Television begärde ut personnumren på 224 anställda inom statliga Nutek. Uppgifterna skulle utgöra underlag för ett  kommande TV-inslag om Nutekpersonalens ålder. Men myndigheten vägrade lämna ut personnumren med hänvisning till paragraf  7:16.

"Det kan antas att utlämnande skulle medföra att uppgifterna används för automatisk databehandling i strid med datalagen", hävdade Nuteks generaldirektör Per-Ola Eriksson.

"Det kan antas att personnumren för de aktuella 224 anställda personerna kommer att användas i databehandling i okänd omfattning och för okända ändamål i arbetet med det kommande reportaget", fortsatte han.

SVT överklagade beslutet till Kammarrätten i Stockholm och fick rätt.

Kammarrätten ansåg att uppgifterna skulle användas " för journalistiska ändamål". Därmed omfattas SVT:s begäran av PUL:s undantag för just uteslutande journalistiska ändamål. Likaså PUL:s undantag för "det förstärkta grundlagskyddet i Yttrandefrihetsgrundlagen, YGL".

Därför anser Kammarrätten att det var fel av Nutek att avslå SVT:s begäran att få ta del av personnumren över Nuteks anställda.

Precis som i tidigare fall har dock rätten bara tagit ställning till mediernas rätt att ta del av personuppgifter för att kunna bearbeta desamma i publiceringssyfte. Rätten har inte tagit ställning till huruvida uppgifterna borde ha lämnats ut enligt offentlighetsprincipen. Därmed är det fortfarande oklart om myndigheter kan blockera allmänhetens rätt till insyn med hjälp av paragrafen 7:16. Tidigare har också  Göteborgs-Posten och Aftonbladet fått rätt mot olika myndigheter av samma skäl som SVT.  

13 april 2001

De stöder uppropet
för Bodil Lindqvist 

I Riksdagen råder stor politisk enighet om PUL. Men samtidigt ökar medborgarnas kritik mot lagen - och behandlingen av Bodil Lindqvist. 

Över 30 publicister och journalister har ställt sig bakom publicisterna Nils Funcke och Anders Ahlbergs upprop för konfirmandledaren Bodil Lindqvist, som dömts till 4000 kronor i böter för brott mot PUL. Anledningen var bland annat att hon på sin egen hemsida skrivit att en namngiven kyrkvaktmästare skadat foten.  I uppropet riktas hård kritik mot hur Datainspektionen agerat i ärendet. Fram till idag har uppropet undertecknats av följande personer:

Jerker Norin, Bertil Torekull, Johan Boström, Mats Lundman, Björn Hansson, Anders R Olsson, Staffan Wolters, Anders Sundelin, Maria Söderberg, Lena Lidberg, Åke Pettersson, Sanna Kilner, Sven Ekberg, Peter Kadhammar, Peter Lenken, Kurt Nurmi, Rolf Alsing, Birgitta och Bengt-Eric Silver, Nils Hansson, Lena Ekstrand, Robert Rosén, Jonathan Newton, Tom Carlson, Bengt-Arne Andersson, Ola Jordán, Thure Jadestig, Jan Myrdal, Lars-Gunnar Liljestrand och Yvonne Vilt. Uppropet är också undertecknat av   Journalistförbundet, som har 18.000 medlemmar. 

Läs uppropet i sin helhet. Titta på en SVT-film om fallet Bodil.

12 april

Göteborg fortsätter hemlighålla

Göteborgs kommun hänvisar till en ny sekretessparagraf för att slippa lämna ut personuppgifter till GP.

Striden fortsätter mellan socialdemokratiskt styrda Göteborg och tidningen GP. Nyligen ogillade Kammarrätten att kommunen vägrade GP insyn i personuppgifter, med hänvisning till PUL och paragrafen 7:16 i sekretesslagen. Tidningen ville granska 2006 politikers och högre tjänstemäns extraknäck.

Men nu hänvisar kommunen till en ny sekretessparagraf. Närmare bestämt 7:11. På så sätt vill kommunen fortsätta hemlighålla uppgifter om politiker och chefer inom socialtjänsten.

Dessutom vill kommunen att GP betalar över 11.000 kronor för att få ta del av  uppgifter om övriga personer(!). Stadsdirektör Roger Bodin påpekar för GP att tidningen återigen får vända sig till Kammarrätten. Läs hans brev till GP i sin helhet på Göteborgs hemsida. Läs också i GP om hur utgivaren Peter Hjörne ser på saken!

10 april

Datainspektionens infochef tar
parti för Göteborg i striden om 7:16

Datainspektionens informationschef Leif Stenström tar ställning för Göteborgs kommun i striden om 7:16.  

På grundval av ett utlåtande från Datainspektionens generaldirektör Ulf Widebäck beslutade nyligen Kammarrätten i Göteborg, att tidningen GP ska ha rätt att ta del av 2006 personuppgifter om politiker och höga tjänstemän. GP ville undersöka i vilken utsträckning de extraknäckade. Kommunen ansåg att ett utlämnande skulle strida mot PUL och paragrafen 7:16 i sekretesslagen.

Men både Ulf Widebäck och Kammarrätten ansåg att kommunen inte hade fog för sin sekretess, enligt gällande lag.

PUL gör nämligen undantag för personuppgifter som ska bearbetas för publicering i   grundlagsskyddade medier som Göteborgs-Posten. Men nu får kommunen stöd från Datainspektionens egen informationschef. I senaste numret av inspektionens tidning Direkt (1/2001) kritiserar Leif Stenström GP och andra medier för att skaffa fram "bra-att-ha-uppgifter" och lagra desamma i sina egna arkiv.

"Personligen har jag väldigt svårt att tro att det i Göteborgs kommun finns 2000 makthavare av sådan dignitet att det är motiverat och anständigt att registrera dem. Även om det är lagligt", skriver han och ställer sig på kommunens sida.

"Det är skillnad mellan ett samhälle där medborgarna kan övervaka makthavarna och ett samhälle där alla vet allt om alla", fortsätter Stenström. Avslutningsvis skriver han att frågan bör belysas i kommande utredningar om integritet och sekretess.
Hans utspel kan tyda på att  Datainspektionen efterlyser en ännu striktare PUL-lagstiftning, med ökade begränsingar för medierna att ta del av personuppgifter hos myndigheterna. Leif Stenströms artikel kan läsas i sin helhet hos Datainspektionen!

4 april

Bred enighet om PUL och
ökad sekretess hos fogden

I onsdags röstade Riksdagen ner Centerns förslag om att avskaffa PUL. Dessutom beslöt Riksdagsmajoriteten att öka sekretessen hos Kronofogden - och inskränka offentlighetshetsprincipen.

Därmed blir det svårare för allmänheten att granska hur myndigheten utövar sin makt mot enskilda människor.

- Förslaget är inget avsteg från offentlighetsprincipen. Det är i stället ett sätt att komma till rätta med de svårigheter som i dag finns vid informationsutbyte mellan myndigheter, sade Per-Erik Granström (s) i debatten.

Hittills har skattemyndigheten haft en strängare sekretess än kronofogden. Men till skilnad från fogden har skattemyndigheten inte lika stor makt. Kronofogden har rätt att utan domstolsbeslut ta sig in i människors lägenheter och göra utmätningar. 

- Sveriges Kronofogdar (en  förening för kronofogdar,  red anm)  har påpekat att det kan bli vissa problem med offentlighetsprincipen, menade vänsterpartisten Per Rosengren i debatten. Jag tycker inte att man bara ska avfärda den problematiken.

Trots invändningen röstade Vänstern med Socialdemokraterna för att öka sekretessen och inskränka öppenheten. Det gjorde även mp och kd. Något oväntat anslöt sig även Centern och Fp till den linjen. Däremot röstade Moderaterna och en kristdemokrat emot majoriteten. Men inte för att de var emot ökad sekretess, utan för att de ansåg att frågan borde lösas genom en  särskild integritetsskyddslag. Läs mer i Riksdagens snabbprotokoll!

30 mars

S hånar C för att
vilja avskaffa PUL

I torsdags debatterade Riksdagen partiernas motioner om IT och PUL. Samtidigt fick Göteborg bakläxa av Kammarrätten för att ha inskränkt rätten till insyn.

I riksdagsdebatten yrkade Centern att PUL omgående skulle avskaffas. Dels inskränker lagen yttrandefriheten. Dels skyddar den inte människors integritet.

- Myndigheter beviljas frikostiga undantag av alla möjliga lovvärda skäl. När det kommer till grunden handlar det inte om att skydda vanliga människors integritet. Det handlar om en rädsla för en vidsträckt yttrandefrihet och en frimodig debatt, sade riksdagsledamoten Åsa Torstensson med adress till regeringspartiet S och dess stödpartier V och Mp.

"Centern oansvarig"

De tre partierna står bakom PUL i sin nuvarande skrivning. Socialdemokraten Britt-Marie Lindkvist kontrade med att kalla Centerns kritik "det originellare jag har stött på".
- Att driva en ren demonstrationspolitik och motionera om ett upphävande av PUL tycker jag är obegripligt, sade hon och beskrev Centerns linje som "oansvarig".
Även Folkpartiets Helena Bargholz anslöt sig till Centerns kritik mot PUL, men betonade lagens negativa effekter på offentlighetsprincipen.

Göteborg och 7:16

- Frågan har blivit högaktuell sedan det socialdemokratiskt styrda Göteborg åberopat den PUL-relaterade § 7:16 i sekretesslagen, sade hon.
Bestämmelsen innebär att en myndighet inte ska lämna ut personuppgifter om det kan antas strida mot PUL.
- På så sätt vill Göteborgs kommun slippa lämna ut personuppgifter om 2 006 politiker och tjänstemän till Göteborgs-Posten, förklarade Helena Bargholz.

Beslut i Kammarätten

Samma dag som debatten pågick i Riksdagen beslutade Kammarrätten i Göteborg att ge kommunen bakläxa i frågan. Göteborg får inte åperopa 7:16 för att hindra GP:s granskning av politiker och högre tjänstemäns extraknäck och bisysslor. Antingen får kommunen hitta andra sekretessregler eller lämna ut uppgifterna till GP. Britt-Marie Lindkvist (s) valde att inte alls beröra problemet med krocken mellan PUL och offentlighetsprincipen. Riksdagen fattar beslut den 4 april. Men mycket tyder på att s, v, mp samt m kommer rösta emot fp och c i frågan om PUL:s avskaffande. Däremot är det oklart hur Kd kommer att ställa sig. Läs mer hos Riksdagen! Läs även Kammarrättens dom!

29 mars 2001

Journalistförbundet
stöder upprop för Bodil

Journalistförbundet undertecknar uppropet för Bodil - och kritiserar Datainspektionen. Men internetleverantörernas förening Bitos berömmer inspektionen och kallar Bodilfallet för en mindre "incident".

Konfirmandledaren Bodil Lindqvist i Göteborg får allt bredare stöd. Nu har även journalistfacket SJF anslutit sig till publicisterna Nils Funcke och Anders Ahlbergs upprop för henne.

Hon dömdes till 4000 kronor i böter av Eksjö tingsrätt förra våren. Anledningen var att hon hade gjort en skämtsam hemsida om sin egen kyrkliga församling. Bland annat skrev hon att kyrkvaktmästaren Mariette skadat foten, vilket åklagaren och Datainspektionen klassade som en "känslig personuppgift rörande hälsa".

Mariette hade inget att invända mot publiceringen. Men vad hon tyckte brydde sig varken åklagaren eller Datainspektionen om att ta reda på, med följd att Bodil blev en av de första i Sverige som dömdes för brott mot PUL.

Uppropet har även undertecknats av publicisterna Rolf Alsing och Bertil Torekull. Alla anser att Datainspektioinen gjort en "närmast rigid" tolkning av lagen i fallet Bodil.

Samtidigt berömmer Internetleverantörernas förening BITOS Datainspektionen i ett uttalande. Dess tjänstemän anses ha "varit synnerligen liberala med att tolka PUL",  heter det i pressmeddelande som skrivits av ordföranden Mikael Pawlo med anledning av att föreningen svarat på en enkät om PUL till Justitiedepartementet. Till skillnad från SJF och andra undertecknare av uppropet för Bodil, så beskriver BITOS fallet Bodil bara som en en mindre lyckad incident. Läs uppropet till stöd för Bodil på SJF:s hemsida! Titta på en SVT-film om fallet Bodil och Datainspektionen - och avgör själv om inspektionen är "rigid" eller "liberal". Klicka här!

27 mars

Riksdagen debatterar
PUL på torsdag

På torsdag ska Riksdagen behandla   kritiska motioner om PUL. Men s-majoriteten vill inte förändra lagen.

I en motion från Centerpartiet kräver Åsa Torstensson att PUL avskaffas. I en annan kräver Folkpartiet att PUL och det bakomliggande EU-direktivet inte får krocka med offentlighetsprincipen.

Frågan har blivit högaktuell sedan socialdemokratiskt styrda Göteborg åperopat en PUL-relaterad paragraf i sekretesslagen. På så sätt vill kommunen slippa lämna ut personuppgifter om 2006 politiker och tjänstemän till Göteborgs-Posten.

Inte oväntat anser Socialdemokraterna och deras stödpartier V och Mp i Riksdagens  Konstitutionsutskott, KU, att Folkpartiets motion bör avslås. Däremot har Kristdemokraterna bytt sida i PUL-frågan. Från att ha röstat emot en liberalisering av PUL 1999 anser partiet numera att PUL allvarligt inskränker yttrandefriheten.

"Den som har dömts för brott och anser sig oskyldigt dömd har ingen möjlighet att lägga fram sin sak för offentligheten via Internet", skriver kristdemokraten Ingar Svensson i en motion.

Även den yrkar S och deras stödpartier i KU avslag på. PUL-debatten börjar cirka klockan 16.00 på torsdag. Den kan följas per telefon, 020-349 900. Läs mer hos Riksdagens KU! Titta även på Riksdagens egen PUL-sida!

14 mars 2001

Välj rätt paragraf för att tackla PUL 

Den omstridda paragrafen 7:16 sätter öppenheten ur spel. Men det kan finnas ett sätt att tackla sekretessen.

I Göteborg strider tidningen GP och kommunen om huruvida handlingar med personuppgifter ska lämnas ut. Kommunen anser att det skulle strida mot PUL och EU:s datadirektiv -  och åberopar paragraf 7:16 i sekretesslagen. GP anser att offentlighetsprincipen väger tyngre och åberopar en undantagsparagraf i PUL. Men frågan är om tidningen i sin korrespondens med kommunen angett rätt paragraf. Tryckfrihetsexperten Lennart Lillieroth säger till Statstjänstemannen:

- Tyvärr har GP bäddat för en problematisk prövning genom att åberopa fel paragraf i PUL. GP hänvisade till paragraf 7, men borde ha valt 8.

Paragraf 8 handlar om alla medborgares rätt att få insyn i allmänna handlingar. Paragraf 7 handlar bara om rätten att samla in uppgifter för publicering i grundlagskyddade medier. Det leder till att Göteborg och andra myndigheter anser sig ha rätt att ifrågasätta offentlighetsprincipens omfattning. Om det finns minsta misstanke om att uppgifterna inte är avsedda för just publicering ska de inte heller lämnas ut. Men enligt Lennart Lillieroth blir det mycket svårare för myndigheterna att stoppa insyn om paragraf 8 åberopas.

– PUL är en oklar lagstiftning. Därför är det mycket viktigt att välja rätt från början. Annars kan det bli väldigt fel, varnar han.

Läs mer hos Statstjänstemannen! Titta även på Göteborgs hemsida. Där publiceras alla  skrivelser i ärendet. Klicka här!   

9 mars 2001

EG-domstolen ska
yttra sig om Bodilfallet

Göta hovrätt begär besked från EG-domstolen om hur Bodil Lindqvist ska dömas.

I slutet på februari skickade Göta hovrätt en skrivelse till EG-domstolen i Luxemburg. Den svenska domstolen vill veta hur EU:s omstridda datadirektiv ska tolkas. Direktivet ligger till grund för lika omstridda PUL.

"Inför ett ställningstagande i frågan om straffansvar är det nödvändigt att fastställa den närmare innebörden av Europa-parlamentets och rådets direktiv 95/46/EG", heter det i brevet som handlar om Bodil Lindqvist och hennes kyrksida på nätet.

Våren år 2000 dömdes hon till 4000 kronor i böter av Eksjö tingsrätt. Dels för att hon gjort en skämtsam presentation av medarbetarna i sin egen kyrkliga församling och spridit densamma utanför EU. Dels för att hon avslöjat att hennes arbetskamrat Mariette trillat ner från en stege och skadat foten. Mot den bakgrunden ställer hovrätten sju frågor till EG-domstolen.

"Innebär omnämnandet av en person/../på en s.k hemsida på Internet ett förfarande som faller under tillämpningsområdet för direktivet?" undrar hovrätten.

Dessutom vill den svenska domstolen veta om direktivet utgör en begränsing av yttrandefriheten. Svar från Luxemburg väntas om ungefär ett år.

Publicisterna Nils Funcke och Anders Ahlberg har gjort ett upprop till stöd för Bodil Lindqvist. Läs uppropet!
Titta även på SVT:s och Mediemagasinets hemsida. Där finns ett inslag om fallet Bodil. Klicka här för visning via modem! Visning via bredband - Klicka här!

5 mars

Datainspektionen tillåter
kritik mot dykarskola

Det är tillåtet att kritisera dykarskolor och andra företag. PUL gäller bara fysiska personer.

Nyligen gjorde en missnöjd kund en egen hemsida. Den handlade om hans erfarenheter av en svensk dykarskola. Kunden kände sig lurad vid köp av dykutrustning.

"Får man verkligen förtala någon på detta sättet?" undrade en privatperson och syftade på det utpekade företaget. Personen anmälde publiceringen till Datainspektionen för brott mot PUL. Men inspektionen avskrev ärendet.

"De svenska integritetsskyddslagstiftningarna skyddar endast fysiska personer, inte aktiebolag", skrev inspektionen till anmälaren. "I exempelvis USA är det straffbart att sprida negativa rykten om företag, men vi har ingen motsvarande bestämmelse i Sverige".

Men anmälaren gav inte upp. Han lusläste den friade hemsidan och fann att ägaren var namngiven. Trots detta ville Datainspektionen inte ta sig an ärendet.

Det är "inte möjligt för oss att ingående utreda varje fall av påstått kränkande behandlingar av personuppgifter", skrev Datainspektionen i sitt svar. Sedan oktober 1998 har inspektionen mottagit drygt 350 klagomål enligt PUL. Därav berör dock inte alla namnpublicering på nätet.

3 mars

Uppropet för Bodil
sprids i pressen

Borås Tidning, Pressens Tidning och Vestmanlands Läns Tidning har tryckt uppropet om stöd för Bodil Lindqvist.

Hon dömdes till böter i Eksjö tingsrätt i våras för brott mot  personuppgiftslagen, PUL. Brottet bestod bland annat i att hon gjort en skämtsam presentation av sin egen kyrkliga församling. På sin hemsida skrev hon också att kyrkvaktmästaren Mariette skadat foten. Tingsrätten dömde henne till 4000 kronor i böter på grundval av ett utlåtande från Datainspektionen.

Initiativtagarna till uppropet är publicisterna Nils Funcke, och Anders Ahlberg. Dels vill de samla ihop pengar för att täcka Bodils böter och rättegångskostnader. Dels vill de  "få igång en debatt om hur yttrandefriheten på nätet kan vidgas utöver de etablerade medierna".

"Målet är att de principer som i drygt 234 år gällt för det tryckta ordet också ska tillämpas för envar på Internet", skriver de i uppropet som publicerats i såväl Pressens Tidning, organ för Tidningsutgivarna, som i Borås Tidning och VLT.

Läs uppropet i sin helhet! Titta även på SVT:s och Mediemagasinets hemsida. Där finns det aktuella inslaget om fallet Bodil. Klicka här för visning via modem! Visning via bredband - Klicka här!

20 Februari 2001

Publicister gör upprop
till stöd för Bodil Lindqvist

Publicisterna Nils Funcke och Anders Ahlberg har tagit initiativet till ett upprop för Bodil Lindqvist.

De anser att fallet Bodil har stor principiell betydelse för yttrandefriheten på nätet.
"Syftet är att få igång en debatt om hur yttrandefriheten på nätet kan vidgas utöver de etablerade medierna", skriver de i uppropet. "Målet är att de principer som i drygt 234 år gällt för det tryckta ordet också ska tillämpas för envar på Internet".

Samtidigt tar Anders Ahlberg och Nils Funcke initativet till en penninginsamling för Bodil.

- Den ska täcka Bodils böter och kostnader för att driva den fortsatta processen i Göta hovrätt, förklarar Nils Funcke som till vardags arbetar som kanslichef hos föreningen Grävande Journalister. Anders Ahlberg arbetar som  huvudredaktör på Vestmanlands Läns Tidning i Västerås.

Mer fakta om rättegången mot Bodil finns i arkivet hos eDN! På SVT:s och Mediemagasinets hemsida finns även en Webb-film om fallet Bodil. Klicka här för visning via modem! Visning via bredband - Klicka här!

15 Februari 2001

Regeringen gör enkät om PUL

Regeringen gör en enkät på nätet om PUL och EU:s datadirektiv. Alla som vill får svara. Men begripligheten ifrågasätts.

En av frågorna lyder så här: "Vilka konkreta problem känner ni till rörande bestämmelserna i EG-direktivet om tillämpningsområdet, inklusive undantagen för det som är grundlagsskyddat och för privat behandling?"
- Om regeringen vill ha  svar från den breda allmänheten får man nog besvära sig med att
använda ett betydligt enklare språk, anser församlingsassistenten Bodil Lindqvist som på torsdag redogör för sina erfarenheter av PUL i SVT:s Mediemagasin.
Hon är en av flera personer som drabbats hårt av lagen. Läs enkäten med frågorna här!

3 Februari 2001

Svenskt förslag till nytt
EU-direktiv förvånar

Regeringen får kritik för sitt förslag till nytt datadirektiv. Både i Sverige och EU:s största medlemsland - Tyskland. 

Regeringen vill nyttja ordförandeskapet i EU till att mjuka upp EU:s omstridda datadirektiv, som ligger till grund för lika omstridda PUL. Regeringen vill att det ska  bli tillåtet att kritisera politiker och statstjänstemän i texter på Internet, utan att först fråga om lov. Det gäller oavsett om texterna innehåller  harmlösa eller känsliga personuppgifter. Exempelvis om namngivna politiker begått brott eller  andra oegentligheter.

Däremot ska det råda fortsatt förbud att sammanställa uppgifterna i register på nätet. Det väntas skapa stora problem för alla sökmotorer som finns inom EU.

Förslaget väcker förvåning i Tyskland. Visserligen har EU:s största medlemsstat en sträng integritetslagstiftning, men den gäller inte för offentliga personers maktutövning.

- Vi gör ingen skillnad mellan kritik av offentliga personer i en text och i en lista, säger chefen för Datainspektionen i Berlin i senaste numret av TCO-tidningen. Läs mer!

Läs även föreningen Grävande journalisters kritik mot det svenska förslaget samt ett inlägg av IT-debattören Karl-Erik Tallmo på samma tema.

1 Februari 2001

PUL smittar på ny lag

PUL sätter sin prägel på ett nytt lagförslag. Nu varnar självaste lagrådet för minskad öppenhet.

I en färsk proposition föreslår regeringen ökad sekretess hos kronofogden.
Uppgifter om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden ska bara få lämnas ut om den enskilde inte lider men. I praktiken innebär förslaget att insynen hos kronofogden kommer inskränkas kraftigt.
"Förslaget är förskräckande i sin förlängning", anser tryckfrihetsexperten Lennart Lillieroth. Även lagrådet varnar för att allmänheten kommer få allt mindre insyn hos myndigheterna i framtiden.  Läs mer hos tidningen Statstjänstemannen!

2 Januari 2001

Märkliga beslut om hemsidor

Det är tillåtet att publicera uppgifter om en vårdnadstvist på nätet. Men inte bilder från en pastafest.

Tidningen Statstjänstemannen har granskat uppmjukningen av PUL, som trädde i kraft för exakt ett år sedan. Visserligen har det blivit lättare att publicera vissa typer av personuppgifter på nätet. Men myndigheternas beslut är motsägelsefulla. Datainspektionen vidhåller att man på vissa hemsidor inte får namge offentliga personer och skriva att de "totalt misslyckats med sina uppdrag".

Däremot har inspektionen inget att invända mot att en namngiven tonårstjej utpekas för att ha gjort "friidrotten mer skada än nytta". Läs mer i  Statstjänstemannen! En tidigare översikt från våren 2000 om vad som är tillåtet och förbjudet finns att läsa här!

Denna sida ingår i projektet
"Personuppgiftslagen och yttrandefriheten",
producerat under 1998-2001 av journalisterna
Christoph Andersson och Susanne Bertman
Allt material på denna sida skyddas av
upphovsrättslagen.

Ansvarig utgivare: Christoph Andersson
Europa reporter AB, box 49 053, 100 28 Stockholm
Telefon/Telefax: 0046-8-190907
e-post: eurorep@algonet.se
http://www.pul.nu