I en färsk proposition föreslår regeringen att organisationers webbplatser ska få samma grundlagsskydd som tryckta tidningar. Villkoret är att en ansvarig utgivare anmäls till Radio- och TV-verket. Dessutom måste hemsidan ligga på en svensk server. Registreringen väntas kosta cirka 2000 kronor och gälla under 10 år.
– Uppfylls villkoren ska yttrandefrihetsgrundlagen gälla för all publicering på sidan. Då gäller inte personuppgiftslagen, PUL, säger Henrik Jermsten som är chef för justitiedepartementets grundlagsenhet.
Därmed får fackförbund och organisationer samma möjlighet som pressen att fritt publicera "känsliga personuppgifter". Hit hör personers politiska åsikter och uppgifter om begångna brott. Idag är det i princip bara tillåtet att publicera "harmlösa" uppgifter på nätet. Visserligen gör PUL undantag för publicering med "journalistiskt ändamål". Men gränsen mellan journalistik och information är oklar.
– Förslaget till lagändring innebär mycket tydligare regler jämfört med idag. Det är ett framsteg för yttrandefriheten, anser Benny Hellis som är webbredaktör på TCO.
Med ändringen följer att tillsynen växlar från Datainspektionen till Justitiekanslern. Likaså att källskydd och meddelarfrihet införs på fackets hemsidor. Offentliganställda som vill lämna anonyma tips till fackets webbredaktörer ska vara skyddade från efterforskningar.
– Det kan skapa lojalitetsproblem, menar Leif Lund som är webbansvarig på HTF. Förbunden vill se hemsidorna som sina språkrör, men lagändringen stärker sidorna publicistiskt.
Det står dock förbunden fritt att avstå från
grundlagsskydd. I så fall fortsätter PUL att gälla som idag.
– Vissa vill kanske inte ansöka om grundlagsskydd. Förslaget ställer nämligen
stora krav på att dokumentera förändringar på hemsidan, förklarar Henrik Jermsten.
Om en facklig hemsida misstänks för tryckfrihetsbrott måste den ansvarige utgivaren
visa hur den såg ut vid ett visst tillfälle. Det är inget problem för TCO, som
regelbundet sparar tidigare versioner av hemsidan. Annat är det för ett litet förbund
som Tull-Kust.
– Jag sköter webben vid sidan om mitt ordinarie jobb, säger webbredaktören Björn Roos. Att spara alla webbsidor innebär ett stort extraarbete och ökade kostnader. Mot den bakgrunden är jag tveksam till att begära frivilligt grundlagsskydd.
FAKTA I KORTHET
Riksdagen väntas ta ställning till förslaget i början på nästa år. Lagändringen kan tidigast bli verklighet i januari år 2003. Det ska ge nättidningar och organisationers hemsidor samma skydd som tryckta tidningar. Idag skyddas endast tidningarnas webbupplagor, nyhetsbyråernas samt radio- och TV-bolagens hemsidor. Privatpersoner ska i princip inte kunna skydda sina sidor. Anledningen är att källskyddet och meddelarfriheten ska förbehålls massmedier och organisationers webbplatser.
© Christoph Andersson, all rights reserved
Europa reporter AB, Box 49053, S-100 28 Stockholm, Sweden, Tele/Fax 08-190907
______________________________________
Denna sida ingår i projektet
"Personuppgiftslagen och yttrandefriheten",
av Journalisterna Christoph Andersson och Susanne
Bertman
http://www.pul.nu