DN-krönika 19 September 1998
Vissa får yttra sig
- andra riskerar fängelse

Platsen är Djurö en decemberdag 1997. Där har Svenska journalistförbundet sitt årliga representantskap. 100-talet förtroendevalda diskuterar allt från arbetstidsförkortning till kompetensutveckling.

Själv sitter jag längst bak i den stora kongressalen och skriver ett långt referat på min bärbara dator. Därefter lägger jag ut texten på förbundets hemsida. Likadant gör andra fackliga webredaktörer.

Men genom att publicera referat på internet anses vi alla vara lagbrytare. Data- och sekretesslagen förbjuder nämligen att namn på enskilda personer läggs ut på internet. Det gäller såväl namnen på dem som yttrar sig i debatten som namn på kritiserade arbetsgivarföreträdare och politiker.

I lagens mening är ett referat export av personuppgifter till tredje land. Straffet: Upp till ett års fängelse eller böter. Den 24 oktober skärper politikerna straffet till maximalt två års fängelse. Då träder den nya EU-anpassade personuppgiftslagen i kraft (se www.pul.nu). Den drevs igenom i april av socialdemokraterna, center- och vänsterpartiet samt moderaterna.

Lagen gör bara undantag för elektronisk publicering som "sker uteslutande för journalistiska ändamål eller konstnärligt eller litterärt skapande". Likaså om berörda personer (läs: någon form av makthavare) gett sitt "otvetydiga samtycke". Frågan är bara vilken makthavare som ger sitt samtycke till att bli kritiserad på internet. För att underlätta för åklagarväsendet har politikerna beslutat att den nya personuppgiftslagen och gamla datalagen ska existera parallellt. På så sätt ökar möjligheten att komma åt lagbrytare.

I våras slog Datainspektionen ner på Hyresgästföreningen i Stockholm. Föreningens tidning hade i sin internetutgåva namngett en omstridd fastighetsägare, som med Datainspektionens hjälp ville stoppa artikeln på internet. Men Hyresgästföreningens tidning klarade sig ur knipan. Anledningen: Artikeln var på kommat identisk med artikeln i den tryckta tidningen. Då gäller tryckfrihetsförordningen, som står över datalagen. Följden blev att Datainspektionen lade ner ärendet. Men om tidningen enbart hade publicerat artikeln på internet, så hade utgången blivit en annan.

Betydligt värre gick det för tidningen Journalisten, där jag själv jobbat som reporter. 1995 begärde jag hos EUs ministerråd att få ta del av hemliga dokument om polissamarbetet Europol. Frågan hamnade ända uppe i EG-domstolen, som klandrade ministerådets handläggning. Trots det ansåg EG-domstolen att tidningen gjort sig skyldig till "rättegångsmissbruk" (mål T-174/95).

Anledningen: Tidningen hade publicerat rådets hemliga inlaga till EG-domstolen på internet och därvid namngett rådets advokater samt deras telefonnummer. Straffet: Journalisten får bara två tredjedelar av sin rättegångskostnad ersatt av EG-domstolen. Domstolen tar ingen hänsyn till att rådets inlaga var en offentlig handling i Sverige. Lika offentliga var namnen på advokaterna och telefonnumret till rådets växel.

Än mer absurd blir situationen den 24 oktober. Då blir det plötsligt fritt fram för journalister att publicera hur många namnuppgifter som helst på internet. Men knappast för fackförbund, privatpersoner, hyresgästföreningen eller andra. Inte heller för fastighetsägaren, som på internet skulle kunna kritisera namngivna journalister på Hyresgästföreningens tidning.

Kort sagt: Drygt en månad efter valet är svenska medborgare inte längre lika inför lagen. Vissa får en mycket långtgående yttrandefrihet, som andra saknar. Medan vissa tillåts publicera nästan vad de vill på internet, så riskerar andra fängelsestraff. Men i årets valrörelse är yttrandefriheten inget tema. Åtminstone inte för majoriteten av riksdagspolitikerna.

CHRISTOPH ANDERSSON
Webredaktör för SJFs hemsida

© Christoph Andersson, all rights reserved
Box 49 053, 100 28 Stockholm all rights reserved, Telefon 08-190907
___________________________________________________________

Denna sida ingår i siten
"Personuppgiftslagen och yttrandefriheten",
producerad 1998 av Christoph Andersson och Susanne Bertman
Komplement till examensarbete i "Global electronic journalism", 20 poäng,
Södertörns högskola i samarbete med JMK, Stockholms universitet
http://www.pul.nu