Aktuell debatt på www.pul.nu

Journalistkåren på väg att adlas

Nyligen beslutade Datainspektionen att göra en snäv definition av PUL's undantag för journalistiska ändamål. Bara journalister och traditionella massmedier ska vara undantagna från PUL. "Journalistkåren är på väg att adlas", skriver journalisten Anders R Olsson och granskar hur Datainspektionen bedömt olika PUL-fall.

AV ANDERS R OLSSON
Artikeln har tidigare publicerats i DN/Kultur den 28 juni 2000

Journalistkåren är på väg att adlas. Den garanteras sedan 1998 särskilda privilegier vad gäller yttrandefrihet och offentlighetsprincip. Nyligen har, med en tingsrättsdom och ett par beslut av Datainspektionen, rättsläget börjat klarna.

Att personuppgiftslagen, PuL, starkt inskränker yttrandefriheten för enskilda medborgare har tidigare visats genom domar i såväl Stockholms tingsrätt som Svea Hovrätt.

Med fallet Bodil Lindqvist dras nu gränsen tydligare. Denna medelålders kvinna arbetade som lokalvårdare och ledare för konfirmander i småländska Alseda. 1998 gick hon en kurs och lärde sig göra websidor. Kunskaperna använde hon för att på Internet presentera sig själv och 18 andra anställda vid pastoratet. Presentationerna skrevs i jag-form. Tonen var uppsluppen, Lindqvist retades lite med de flesta men berömde också. Av detta blev polisutredning och åtal.

Det mest graverande var inledningen i en av presentationerna: "Mitt namn är NN. Vilda NN? Nåja så vild är jag kanske inte. Men nog blev jag vild alltid, när jag föll nerför stegen och skadade min fot! Så nu är jag halvt sjukskriven! Urk!"

Eksjö tingsrätt konstaterar, med stöd i Datainspektionens yttrande i målet, att upplysningen om fotskadan "rör hälsa och är till sin art känslig uppgift enligt 13§ andra stycket PuL. Genom att behandla denna uppgift utan att inhämta samtycke från NN har Bodil Lindqvist brutit mot bestämmelsen i 13§ PuL." (mål B809-99.) För brottet döms hon att betala 40 dagsböter á 100 kronor.

Om domarna i Stockholm klargör att 99 procent av de svenska medborgarna inte längre får kritisera någon offentligt, visar Eksjö-domen att inte ens en godmodig näsvishet tolereras. Allt är förbehållet journalister och konstnärer.

PuL godtar nämligen att personuppgifter "behandlas" för "uteslutande journalistiska ändamål eller konstnärligt eller litterärt skapande". Att undantaget har så begränsad räckvidd bekräftas av ett par färska beslut från Datainspektionen. Privatpersonen Fredrik Östman har på sin webbplats förtecknat debattörer aktiva på (den helt öppna) nyhetsgruppen swnet.politik. De kategoriseras efter åsikter som t ex "högerman" eller "globalliberal". Östman försökte också åberopa PuL:s undantag för journalistik, men förgäves.

Sverigedemokraterna, SD, kallar innehållet på sin web-plats journalistik. Det är förvisso främlingsfientligt men knappast brottsligt som "hets mot folkgrupp".

När SD hävdar att webplatsen utgör en "nyhetskanal" för vissa människor är det säkert sant, men Datainspektionen finner att "syftet med publiceringen också varit att sprida kännedom om de nedvärderande personuppgifter som förekommer". Därför (!) kan det inte kallas journalistik.
Jämför detta med DI:s bedömning av s-kvinnornas webplats. Där angrips cheferna för två TV-bolag som sänder porrfilm för att visa "övergrepp och våldtäkter". De utpekas som inspiratörer till en gruppvåldtäkt i Rissne. För att rädda s-kvinnorna undan åtal tvingades Datainspektionen hitta på något helt nytt:

"PuL ska skydda människor mot integritetsintrång och enligt min mening kränker det inte någons personliga integritet att framföra kritik i ett sakligt debattinlägg, säger Datainspektionens generaldirektör Ulf Widebäck" (inspektionens hemsida 2000-02-18).

Vad som är "sakligt" och "debattinlägg" vet bara inspektionen. PuL-åtal föregås alltså av en politisk lämplighetsprövning. Med offentlighetsprincipen har det blivit som med yttrandefriheten. Den gäller i huvudsak bara för journalister. I sekretesslagen 7:16 stadgas:

"Sekretess gäller för personuppgift, om det kan antas att ett utlämnande skulle medföra att uppgiften behandlas i strid med personuppgiftslagen."

Eftersom vanliga medborgares "behandling" strider mot PuL, men journalisters inte gör det, kan bara de senare utnyttja offentlighetsprincipen för att läsa t ex polisutredningar eller kommunalråds kontokortsnotor. I en rad myndighetsbeslut tolkas regelverket så.

Datainspektionen har svettats åtskilligt med begreppet "journalistik". Den bad t o m "branschen" - Tidningsutgivarna och Svenska Journalistförbundet - om hjälp med definitionen. Branschen vägrade dock av principiella skäl att bistå i skiljandet av demokratins aristokrater från dess pöbel.

© Anders R Olsson, all rights reserved
___________________________________________________________

Denna sida ingår i projektet
"Personuppgiftslagen och yttrandefriheten",
av journalisterna Christoph Andersson och Susanne Bertman
http://www.pul.nu