Aktuell debatt på www.pul.nu

Högt spel av Datainspektionen

Datainspektionen åberopar EU-sekretess och lojalitet mot EU för att slippa lämna ut handlingar. I april ska frågan upp i Regeringsrätten. "Datainspektionen spelar ett högt spel med offentlighetsprincipen som insats", varnar journalisten Christoph Andersson.

Texten är en bearbetad version av en artikel i Sydsvenskan

Datainspektionens tjänstemän deltar i flera olika arbetsgrupper inom EU. Exempelvis i den s.k. 29-gruppen, vars uppgift är att följa upp hur EU-länderna införlivat EU:s omstridda datadirektiv i sina nationella lagstiftningar. Likaså i en grupp som följer upp Schengenavtalet om hårdare kontroller vid EU:s yttre gränser. Dessutom deltar tjänstemännen i en arbetsgrupp, som granskar EU:s polissamarbete Europol.

Våren 1999 begärde tidningen Statstjänstemannens reporter Eva Spira att få ta del av samtliga mötesprotokoll med tillhörande handlingar. Men generaldirektören Ulf Widebäck och internationella datarådet Birgitta Åbjörnsson avslog hennes begäran.

De nöjde sig dock inte med att som brukligt hänvisa till den svenska sekretesslagen, utan åberopade även EU:s hemligstämpel "restricted". Det är en av de allra lägsta hemligstämplarna. De hänvisade också till att tjänstemännen i arbetsgrupperna beslutat att ålägga sig själva tystnadsplikt (!). Papper får bara lämnas ut med hela gruppens tillstånd.

"Härvid måste arbetsgruppens föreskrift om att protokoll och utkast till handlingar är hemliga ’restricted’, vägas in i bedömningen", skrev Widebäck och Åbjörnsson i ett tre sidor långt avslagsbeslut.

"Hänsyn bör också tas till att ett utlämnade av dessa handlingar eller uppgifter därur kan uppfattas som bristande lojalitet mot det gemensamt fattade beslutet", hette det vidare.

Stick i stäv mot öppenheten

Datainspektionens argumentation går stick i stäv mot vad Statskontoret föreskriver i sin rapport "Öppenhet och insyn i myndigheternas EU-arbete". Där framgår att endast svenska sekretessregler ska gälla för svenska tjänstemän i EU:s arbetsgrupper, inget annat. Vidare framgår att EU:s hemligstämplar inte har någon automatisk giltighet i Sverige. Visserligen får de tolkas som en varningssignal, men sekretessprövningen får endast ske utifrån svensk lag. Ännu klarare besked ger Propositionen om utrikessekretess från 1994:

"Skadebedömningen aktualiseras främst beträffande de fall då ’confidential’ eller ’secret’ används. Om beteckningen ’restricted’ används kan dessa handlingar vanligtvis sägas vara av sådant innehåll att de kan offentliggöras".

Mot den bakgrunden räknade kanske Statstjänstemannen med att Kammarrätten i Stockholm raskt skulle upphäva Datainspektionens märliga beslut. Men så blev det inte. "Kammarrätten gör samma bedömning som Datainspektionen", beslutade lagman Marja Regner och kammarrättsråden Kerstin Belfrage samt Annika Sandström i juli 1999.

Domen gav råg i ryggen

Domen gav Datainspektionen råg i ryggen. I samband med en pressträff i mars triumferade generaldirektör Widebäck över att Kammarätten inte haft en enda anmärkning på Datainspektionens argumentation. Därmed ansågs Kammarrätten i praktiken ha godkänt att ett beslut inom en arbetsgrupp inom EU ska väga tyngre än svensk grundlag. Likaså att även EU:s allra lägsta hemligstämpel har giltighet i Sverige.

I april kommer fallet upp i Regeringsrätten. Samtidigt håller frågan på att utveckla sig till en rysare för offentlighetsprincipen.

Anledningen är Datainspektionens mycket listigt formulerade avslagsbeslut. Genom att blanda in EU:s hemligstämplar och lojalitet mot EU i beslutet, så lyckas nämligen Datainspektionen förvandla frågan från juridik till politik.

Högt spel med offentlighetsprincipen

Ponera att Regeringsrätten skulle finna att Datainspektionen faktiskt haft fog för sin sekretess, men att enbart svensk lag ska gälla. Då får Datainspektionen återigen rätt, med följd att myndigheten kan tolka utslaget som om EU:s hemligstämplar faktiskt ska gälla i Sverige. Något som även andra myndigheter snabbt kommer utnyttja för att slippa lämna ut EU-handlingar.

Kort sagt: Datainspektionen spelar ett högt politiskt spel, med den över 200 år gamla offentlighetsprincipen som insats. Därmed äventyrar myndigheten inte bara den urgamla principen om rätten till insyn, utan ytterst grunden för den svenska demokratin.

© Christoph Andersson, all rights reserved
Europa reporter AB, box 49 053, 100 28 Stockholm, Telefon 08-190907
___________________________________________________________

Denna sida ingår i projektet
"Personuppgiftslagen och yttrandefriheten",
av journalisterna Christoph Andersson och Susanne Bertman
http://www.pul.nu