Debatt på www.pul.nu

1999-06-15

Dåligt förslag till ny PUL -
sätt yttrandefriheten i centrum

"Det är fel metod att först förbjuda nästan all yttrandefrihet på Internet - och sedan säga att ringa brott inte medför straff", anser professor Jacob Palme som är mycket kritisk till regeringskansliets förslag till ny PUL. Istället har han skrivit en egen lagtext - med yttrandefriheten i centrum.

Regeringens promemoria om ändring av personuppgiftslagen syftar till att mildra PULs egendomliga innebörd att förhindra yttrandefriheten. Promemorian föreslår två ändringar:

(a) Personuppgifter skall få överföras till tredje land om detta land erbjuder en adekvat skyddsnivå.

(b) Ringa brott mot lagen skall inte medföra bestraffning. Dessa två ändringar har visserligen ett lovvärt syfte, men är dåliga lösningar.

Ändringen (a) torde inte innebära någon större förändring, då yttrandefriheten ju främst handlar om publicering på Internet, och där blir ju informationen automatiskt tillgänglig i praktiskt taget hela världen. Promemorian skriver visserligen att uppgift som är allmänt känd inom EU därmed kan anses ha fått så god spridning att inget ökat skydd uppnås genom att sprida den även utanför EU. Men detta är ju en väldigt underlig tolkning av begreppet "adekvat skyddsnivå".

Tveksam ändring

Ändringen (b) är tveksam av flera skäl. Dels innebär en lagstiftning även utan straffsanktion en offentlig förklaring att en viss handling inte är önskvärd. Och yttrandefriheten är inte något "icke önskvärt", utan något centralt för demokratin. Dels blir paragrafen svår att tolka.

Datainspektionens tillämpning av datalagen i frågor som berör yttrandefrihet (datainspektionen föredrar av någon anledning att använda begreppet "löpande text" när den menar "yttrandefrihet") har visat en hög grad ov ryckighet och brist på konsekvens. (T.ex. förbjöds en BBS, kort senare fick BBSen tillstånd om man lovade att inte diskutera politik och religion och lovade radera alla uppgifter efter två år, och om man inte tillät sökning på personuppgift i BBSen, ett par år senare fick BBSen tillstånd att göra sökning på personuppgift).

Det senaste året har Datainspektionen uppenbarligen undvikit att tillämpa PUL i sådan utsträckning att lagen i praktiken till stora delar upphävts ifråga om dess hot mot yttrandefrihet.

I ett fall, en näringsidkare som på Internet publicerat kritik mot bl a namngivna tjänstemän vid Nordbanken, som näringsidkaren ansåg sig felaktigt behandlad av, har Datainspektionen dock fått tingsrätten att tillämpa lagen.

När datainspektionen säger sig vilja tillåta publicering av "harmlösa" uppgifter, har inspektionen gjort en allvalig feltolkning av vad yttrandefrihet innebär. Yttrandefrihet är inte främst till för att skydda spridning av harmlösa uppgifter, utan tvärtom till för att skydda spridning av sådan kritik och sådana åsikter och förslag som inte är harmlösa!

Yttrandefriheten har i alla länder olika slag av begränsningar. I Sverige begränsas yttrandefriheten t.ex. av brottsbalkens, tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens bestämmelser om hets mot folkgrupp och förtal. Även dessa bestämmelser är vaga och kan tillämpas godtyckligt, men genom att bestämmelserna funnits länge och en stor praxis och ett antal prejudicerande domar finns, har rättsäkerheten ökat och det blivit relativt goda möjligheter för den enskilde att förutse om en viss publicering av en uppgift är olaglig eller inte.

PUL ska inte reglera yttrandefrihet

Jag anser att personuppgiftslagen är fel ställe att reglera yttrandefriheten. Reglering av yttrandefriheten bör ske enligt de traditionella metoderna, alltså tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen, regeringsformen och lagar av typ sekretesslag, hets mot folkgrupp, barnpornografibrott, förtal, etc.

Det faktum att datorer används för att publicera en uppgift bör inte avgöra om publiceringen är laglig. Personuppgiftslagen bör bara användas för det den egentligen är avsedd för, alltså att reglera upprättande och informationsutbyte mellan egentliga personregister.

I frågor där konflikt står mellan grundläggande demokratiska rättigheter och speciallagstiftning för att reglera någon viss verksamhet, bör speciallagstiftningen utformas snävt och entydigt och bara täcka in just den verksamhet man anser att det är nödvändigt att reglera.

Att först förbjuda nästan all yttrandefrihet, och sedan säga att "ringa brott" inte skall medföra straffansvar, är alldeles fel metod. Principen för lagstiftning som begränsar demokratiska rättigheter bör vara "allt är tillåtet, som inte uttryckligt är förbjudet", inte "allt är förbjudet, som inte uttryckligt är tillåtet".

Förslag till lagtexter

Förslag: (a) Ändra i personuppgiftslagen paragraf 7 till ny lydelse:

"Bestämmelserna i denna lag tillämpas inte i den utsträckning det skulle strida mot bestämmelserna om tryck- och yttrandefrihet i tryckfrihetsförordningen,  yttrandefrihetsgrundlagen eller regeringsformen."

"Bestämmelserna i 9-29 och 33-34 paragraferna samt 45 paragrafen och 47-49 paragrafen skall inte tillämpas på sådan behandling av personuppgifter som sker för journalistiskt ändamål, konstnärlig eller litterärt skapande, som del av en debatt eller diskussion eller annan verksamhet som skyddas av yttrandefriheten."

"I sådana fall där en spridning av ett yttrande ev. kan utgöra en kränkning av personlig integriget, för detta prövas enligt andra lagar (t.ex. förtal, hets mot folkgrupp) och inte enligt personuppgiftslagen."

Tillsätt en utredning

(b) Tillsätt en utredning med uppgift att utforma en ny personuppgiftslag, som bygger på principen att bara reglera den typ av behandling av personuppgifter som man speciellt anser att det finns behov av att reglera, alltså följa principen "allt är tillåtet, som inte uttryckligt är förbjudet", i stället för "allt är förbjudet, som inte uttryckligt är tillåtet".

(c) Framför förslag i en skrivelse till EU om att EUs direktiv ändras på samma sätt, så att det inte får en lydelse som kan misstolkas som att vilja hindra yttrandefriheten.

Det förefaller i och för sig som om Sverige är det enda EU-land där man tolkat personuppgiftsdirektivet på detta sätt. Men ett direktiv bör givetvis inte vara formulerat så att det kan misstolkas som att vilja förbjuda yttrandefriheten, om detta inte är direktivets egentliga syfte.

Jacob Palme

Copyright: Jacob Palme (c)

Denna sida ingår i projektet
"Personuppgiftslagen och yttrandefriheten",
av journalisterna Christoph Andersson och Susanne Bertman
http://www.pul.nu