Debatt på www.pul.nu 99-01-30

Dubbla budskap om
personlig integritet

AV EVA SPIRA/reporter på tidningen Statstjänstemannen
Artikeln publicerades på Kultursidan i DN den 16 januari 1999

Regeringen talar gärna om rätten till integritet. Den har till och med inskränkt medborgarnas yttrandefrihet i integritetens namn. Den nya personuppgiftslagen tillåter inte ens att makthavare nämns vid namn på Internet om de inte gett sitt uttryckliga tillstånd.

Paradoxalt nog förbereder samma regering som genomdrev personuppgiftslagen långtgående inskränkningar i medborgarnas rätt till personlig integritet. EUs justitieministrar, däribland Laila Freivalds, enades redan 1995 om gemensamma krav på avlyssning av telekommunikationer. Det gällde då framför allt vilka krav som ska ställas på teleoperatörerna för att göra hemlig telefonavlyssning möjlig. Nu ska användarkraven moderniseras.

En arbetsgrupp för polisfrågor i EUs ministerråd har tagit fram ett utkast, Enfopol 98, om hur även Internet – till exempel e-post och chattar – liksom satellittelefoner ska kunna tappas på information. Informationen ska kunna avlyssnas i realtid och i klartext.

För mobiltelefoner gäller att även bärarens geografiska position ska kunna anges så exakt som möjligt. I arbetsgruppen ingår även svenska regeringstjänstemän.

Hemlig avlyssning på dagordningen

En annan arbetsgrupp i ministerrådet arbetar med en konvention om inbördes rättshjälp mellan domstolar och åklagarmyndigheter. Även där står hemlig teleavlyssning på dagordningen. Frågan diskuterades senast på ett rådsmöte med EUs inrikesministrar i slutet av förra året.

Vilka förslag som diskuterades vill inte den regeringstjänsteman som jag intervjuat för Statstjänstemannen avslöja. Men sannolikt handlar det om att EUs domstolar ska vara varandra behjälpliga med avlyssning av misstänkta medborgare.

Det pågår sedan många år också ett internationellt samarbete i frågan. Sverige och andra EU-länder samarbetar med USA, Australien, Canada, Nya Zeeland och Norge för att hitta former för hur statliga myndigheter ska kunna avlyssna telekommunikationer. Även där diskuteras en utvidgning av användarkraven på teleoperatörer och Internetleverantörer.

Inte ens biktstolar undantagna

Tilläggas bör att det redan i dag är tillåtet för svensk polis att läsa e-postmeddelanden vid misstanke om grova brott. Det är också såväl lagligt som tekniskt möjligt att spåra var en person med en påslagen mobiltelefon befunnit sig ett visst klockslag. Polisen kan kräva att teleoperatörerna lämnar ut uppgifterna utan stöd av något beslut i domstol!

Vi har också en buggningsutredning som inte ens undantar biktstolar, sjukhus och tidningsredaktioner från områden som kan buggas med hjälp av hemliga mikrofoner. En proposition väntas komma före utgången av 1999.

Det vällovliga syftet med såväl buggning som avlyssning av telekommunikationer är att bekämpa brott. Men frågan är vems integritet vi vill skydda och hur högt pris vi är beredda att betala i brottsbekämpningens namn.

© , Eva Spira, all rights reserved
Box 5044, S-102 41 Stockholm, Telefon 08-7905282
e-mail: evaspi@stmf.se
___________________________________________

Denna sida ingår i siten
"Personuppgiftslagen och yttrandefriheten",
av Christoph Andersson och Susanne Bertman
Komplement till examensarbete i "Global electronic journalism", 20 poäng,
Södertörns högskola i samarbete med JMK, Stockholms universitet
http://www.pul.nu