Ny datalag: Öppenhet i farozonen

Tryckfrihetsförordningen anpassas till IT-samhället. Datalagen anpassas till EUs regler. Det är innehållet i två lagförslag som presenteras i april. Avsikten är att bibehålla offentlighetsprincipen. "Väl troskyldigt", enligt juristen Lennart Lillieroth.

AV EVA SPIRA
Artikeln publicerad i Statstjänstemannen i mars 1997

I början av april presenterar datalagskommittén sitt förslag till ny datalagstiftning. Det innehåller dels förändringar i Tryckfrihetsförordningen (TF), dels förslag till en ny persondatalag som ska ersätta den nuvarande datalagen.

En av nyheterna är att begreppet allmänna handlingar i Tryckfrihetsförordningen ersätts med allmänna uppgifter. Syftet med denna historiska för ändring av vår äldsta grundlag är att anpassa offentlighetsprincipen till dagens IT samhälle.

- Rätten att få insyn i elektroniskt lagrade uppgifter finns redan i dag, men blir genom lagändringen ännu tydligare. Begreppet uppgifter ska täcka såväl innehållet i databaser som i traditionella pappershandlingar.

Tanken är att en person, oavsett bostadsort, ska kunna begära att få datalagrade uppgifter hemsända via diskett eller e-post. Allmänheten ska också kunna be om extra sökningar eller helt nya sammanställningar av datalagrade uppgifter.

Krognotor

Men frågan är hur omvärderingen av begreppet "allmän handling" kan komma att fungera i praktiken. Fortfarande handskas myndigheterna till stor del med traditionella handlingar. Med begreppet "handling" menas i nya TF en förvaringsplats för uppgifter.

- Hur kommer makthavare X att tillämpa den nya grundlagen när Y begär att få titta på hans eller hennes krognotor? Kanske blir svaret: du får inte se mina krognotor, men jag kan ge dig uppgifter ur dem?

Något som kan undvikas om begreppet "allmän handling" får leva kvar som huvudbegrepp i TF parallellt med "allmän uppgift".

Pedagogiska skäl

Juristen och offentlighetsexperten Lennart Lillieroth har i sin dagliga praktik sett många exempel på hur statliga och kommunala tjänstemän missförstår offentlighetsreglerna - både medvetet och omedvetet.

- Även om det inte finns strikt juridiska skäl till att låta "allmän handling" stå kvar i portalparagrafen, så kan det finnas pedagogiska skäl till detta, menar han.

I den nya lagen införs också en kostnadsaspekt på hur stor möda en myndighet ska lägga ner på att sammanställa uppgifter till allmänheten.

- Det här är något helt nytt och jag befarar att det innebär en begränsning av offentlighetsprincipen jämfört med nuvarande praxis, säger Lennart Lillieroth.

Fysiskt förvar

Det räcker inte att en myndighet han tillgång till en uppgift eller databas för att den ska vara allmän. Till det krävs att myndigheten förvarar den rent fysiskt - på papper, cd-rom, diskett, hårddisk eller i ett elektroniskt arkiv

- Även detta är en begränsning av nuvarande praxis. I dag ställs inte något krav på att en uppgift ska vara fysiskt tillgänglig hos myndigheten för att den ska betraktas som allmän, säger Lennart Lillieroth.

En frågeställning, som myndigheterna redan brottas med i dag, är hur diarieföringen av elektroniska uppgifter ska gå till i praktiken.

Ska till exempel den enskilda tjänstemannen själv avgöra vilka delar av hans elektroniska brev som är allmänna och vilka som är privata eller ska all e-post registreras centralt? Hur, och i vilket skede, ska databaser registreras? Hur skaffar man sig överblick över vilka elektroniska uppgifter som registrerats i en viss fråga? mm.

Datalagskommittén tar inte ställning i frågan utan överlämnar till varje myndighet att finna egna regler.

Det lär dröja många år innan det utvecklas en praxis för när uppgifter kan lämnas ut enligt de nya reglerna. Till dess finns stort utrymme för godtycke och missförstånd.

Anpassa till EUs datadirektiv

Kornmittens andra uppdrag har varit att anpassa datalagen till EUs datadirektiv. En uppgift som inte heller den varit okomplicerad.

Syftet med direktivet från 1995 är att stärka skyddet för den personliga integriteten. Men då den i EU förhärskande synen på integritet svårligen låter sig förenas med vår offentlighetsprincip så har även datadirektivet fått en inriktning som kolliderar med vår grundlagsstadgade öppenhet.

Arbetet med direktivet påbörjades långt innan Sverige blev medlem i EU, men i sista stund fick den svenska regeringen igenom skrivningar som tillåter vissa undantag från huvudlinjen.

Bland annat finns en paragraf i ingressen som gör det möjligt att ta hänsyn till "principen om allmänhetens rätt till tillgång till allmänna handlingar".

- Offentlighetsprincipen är räddad! jublade regeringen.

Andra, däribland Lennart Lillieroth, var mer tveksamma till om undantagen har den digniteten att de håller vid en prövning i EG-domstolen.

- Datalagskommitténs uppdrag har varit att utnyttja och töja undantagen så långt som möjligt för att inte den nya persondatalagen ska komma i konflikt med vare sig offentlighetsprincipen, tryckfriheten eller yttrandefriheten.

Bland annat stadgar direktivet att uppgifter som innehåller personuppgifter enbart får behandlas för särskilda, uttryckligt angivna ändamål. Uppgifterna får inte senare behandlas för något ändamål som är oförenligt med det ursprungliga.

Kajsa Nyfiken får problem

När till exempel Kajsa Nyfiken ber om ett utdrag ur kronofogderegistret för att undersöka ett rykte om att den tilltänkta köparen av företaget hon ar betar vid har gått i personlig konkurs, så är denna begäran möjligen inte förenlig med en strikt tolkning av direktivets ändamålsparagraf - men väl med offentlighetsprincipen.

Direktivet stadgar också att den registrerade, i detta fall den tilltänkta köparen, måste ge sitt samtycke till att Kajsa Nyfiken får insyn i hans eller hennes affärer.

En regel som går helt på tvärs med det anonymitetsskydd som Kajsa Nyfiken har rätt till enligt Tryckfrihetsförordningen.

I EU-direktivet finns också krav på att registrerade uppgifter ska vara aktuella och korrekta. Felaktiga uppgifter ska raderas. Något som strider mot offentlighetsprincipens regler om insyn i ett beslutsunderlag - oavsett om underlaget varit korrekt eller inte.

Politisk prövning

Datalagskommittén har försökt lösa problemen genom att å ena sidan skriva in EUs regler i lagen, å andra sidan föra in bestämmelser som säger att reglerna inte får tillämpas så att de inskränker offentlighetsprincipen.

En konstruktion som möjligen håller den dag någon tar sig för att pröva datalagen mot EG-rätten, men säkert är det inte:

- EG-domstolens avvägningar beror mer på den politiska situationen vid den tidpunkt frågan avgörs än på juridiska bedömningar, menar Lennart Lillieroth.

Sammanfattningsvis anser han att datalagskommitténs förslag är väl troskyldigt:

- För det första är det bättre att vara tydlig och behålla begreppet "allmänna handlingar" i TFs portalparagraf än att lita på att alla har läst undertexten i lagen. För det andra är det naivt att förlita sig på att EU ska respektera vår offentlighetsprincip. Inte minst med tanke på de svårigheter som regeringen möter i sina försök att införa öppenhet i EUs institutioner.

Datalagskommittén fick kritik på Gräv 97 i Umeå
Mer bakgrund på journalisten Fredrik Laurins hemsida

© Tidningen Statstjänstemannen, Eva Spira, all rights reserved
Box 5044, S-102 41 Stockholm, Telefon 08-7905282 Telefax 08-7905286
e-mail: evaspi@stmf.se
___________________________________________

Denna sida ingår i projektet
"Personuppgiftslagen och yttrandefriheten",
producerat i juni 1998 av Christoph Andersson och Susanne Bertman
Examensarbete i "Global electronic journalism", 20 poäng,
Södertörns högskola i samarbete med JMK, Stockholms universitet
http://www.jmk.su.se/global/global98/private/christop/finalpro/pul.htm