Motion till riksdagen
av Åsa Torstensson m.fl. (c)
med anledning av prop 1999/2000:11 Personuppgiftslagens överföringsregler
Slå vakt om offentlighet och yttrandefrihet
Yttrandefrihet är en av vår demokratis hörnstenar. Det är den absoluta grunden för n offentlig debatt och granskning av makthavare. För att detta ska vara möjligt måste också impopulära, stötande och ibland även kränkande påståenden vara skyddade och bemötas med ord – inte repressalier. Yttrandefriheten handlar alltså inte om harmlösa uttalanden. Det är först när uttalanden är kontroversiella och kan vara upprörande som yttrandefriheten behövs. För centerpartiet är detta utgångspunkten i den kritik vi upprepade gånger riktat mot personuppgiftslagen och EG-direktivet om dataskydd.
I den föreliggande propositionen föreslår regeringen ett par förändringar och lättnader. Vi kan dock konstatera att de ändringarna inte är tillräckliga för att trygga yttrandefriheten också i nya medier och att den inte kommer till rätta med de problem som personuppgiftslagen innebär.
Ett aktuellt exempel är den företagare som fällts för brott mot datalagen för en hemsida för en organisation som kallar sig bankrättsföreningen. Oaktat om det som står på sidan är förtal eller inte, så är det denna fråga som borde prövas, inte huruvida personuppgifter lagras och sprids utan tillstånd. Personuppgiftslagen kan därför vara ett mycket obehagligt instrument för att hindra fri debatt och åsiktsspridning. Även om denna tillämpning är högst osannolik, så är det angeläget att lagen skrivs om för att också formellt trygga det fria ordet.
Personuppgiftslagen, och det bakomliggande direktivet, innehåller flera problem än överföringsförbudet. Ett sådant är paragraf tio, som reglerar när det är tillåtet att behandla personuppgifter. Det måste anses tveksamt i vilken mån privatpersoner, som den ovan nämnde företagaren, har rätt att föra en offentlig debatt då man anser sig ha blivit oriktigt behandlad, med stöd av denna paragraf. Tingsrättens dom visar också på detta problem.
Det måste framhållas att yttrandefrihet inte handlar om rätten att förtala andra personer. För alla traditionella medier finns regelverk som är avsedda att förhindra detta, regler som också torde vara tillämpliga på yttranden på Internet. Centerpartiet efterlyste i sin begäran om ett utskottsinitiativ 1999 en översyn av personuppgiftslagen så att traditionella yttrandefrihetsprinciper inte sätts ur spel. Propositionen kan anses vara ett litet steg på väg mot detta, men ännu återstår mycket att göra.
Centerpartiet har i riksdagen tidigare begärt att regeringen ska arbeta för en ny integritetslag, som kan ersätta personuppgiftslagen, och som tar fasta på att förbjuda missbruk i stället för att reglera bruk av personuppgifter. Då regeringen uppenbarligen fortfarande arbetar med frågan avstår vi från att upprepa detta yrkande, men vill framhålla att det är viktigt att arbetet sker skyndsamt och är allvarligt menat att finna ett alternativ till personuppgiftslagen.
Det står dock klart att intentionerna i centerpartiets begäran om ett utskottsinitiativ inte kan anses vara uppfyllda med förslagen i propositionen. Även framgent kommer det att vara möjligt att stoppa yttranden på Internet med hänvisning till de formregler som sätts upp i personuppgiftslagen, utan att någonsin pröva innehållet i yttrandena.
Den fortsatta beredningen av personuppgiftslagen inom Sverige och arbetet i EU måste inriktas på att trygga det fria ordet och möjligheten till offentlig debatt. Utgångspunkten för regeringens fortsatta arbete bör vara att traditionella yttrandefrihetsprinciper ska omfatta även yttranden i nya medier. Detta kan givetvis innebära att också andra lagar, inklusive grundlagar såsom TF och YGL, bör ändras. Det får ankomma på regeringen att överväga tilläggsdirektiv till de grundlagsutredningar som tillsatts samt om det behövs ytterligare utredningar för att uppnå detta.
Vad som ovan anförts om den fortsatta beredningen av personuppgiftslagen i Sverige och EU bör ges regeringen till känna.
Förslaget till förändring av 33 §
Centerpartiet delar den bedömning som t.ex. Svenska journalistförbundet gör, att förslaget är riktigt, men att det är otillräckligt. Lagrådet har bl.a. ifrågasatt om den föreslagna förändringen av paragrafen får avsedd effekt, eftersom det ter sig närmast omöjligt att avgöra vad som är en adekvat skyddsnivå i tredje land, då denna är avhängig inte bara av lagar, utan även av tillämpning och praxis. Risken finns då att enskilda avstår från att publicera uppgifter på Internet, eller att man struntar i lagen eftersom den upplevs som orealistisk.
Förslaget till förändring av 49 §
Regeringen föreslår att gärningar som är ringa inte längre ska vara straffbara. Förslaget har vunnit stort gillande bland remissinstanserna, men är inte oproblematiskt. Det största problemet är att regeringen avstår från att göra förändringar i 48 §, som reglerar skadestånd, och att det därför är fullt möjligt att någon som publicerar personuppgifter på sin hemsida även framgent kan komma att dömas till skadestånd trots att vederbörande inte döms till ansvar enligt 49 §. Lagrådet konstaterar i sitt yttrande att tveksamheten kring detta kan motverka syftet med avkriminaliseringen.
Det vore rimligt att möjligheten att utdöma skadestånd faktiskt var avhängig det ansvar som utdöms enligt denna paragraf. Riksdagen bör därför besluta om sådan ändring av 48 § personuppgiftslagen att gärningar som bedöms som ringa enligt 49 § inte ska kunna ligga till grund för ersättning.
Det måste också framhållas att, även om ändringen innebär att man inte döms till ansvar, så kommer man även i framtiden att bryta mot t.ex. 9 § då man publicerar personuppgifter på Internet, även då det bedöms som möjligt att publicera dem enligt 33 §. Lagen ger således uttryck för att beteendet inte är önskvärt. Det är, menar centerpartiet, problematiskt att lagtexter ger uttryck för en sådan hållning vad gäller människors möjligheter att uttrycka sig och debattera. Centerpartiet anser därför att ytterligare förändringar är nödvändiga.
Ytterligare förändringar behövs
Centerpartiet kan visserligen ha förståelse för de överväganden regeringen gör vad gäller förhållandet mellan den svenska lagstiftningen och EG-direktivet. Precis som lagrådet framhåller, råder tveksamhet om i vilken utsträckning den tolkning som antyds i propositionen är förenlig med direktivet. Emellertid rör personuppgiftslagen och dataskyddsdirektivet fundamentala principer i den svenska demokratin, vad avser yttrandefrihet och offentlighet. Det finns därför starka skäl att genomföra sådana förändringar av personuppgiftslagen att traditionella yttrandefrihetsprinciper inte sätts åsido, även om detta skulle innebära att Sverige inte till fullo följer direktivets text.
Internet har en stor demokratisk potential. Mediet ger unika möjligheter för enskilda att uttrycka tankar och bilda opinion som kan nå en mycket bred publik. För att denna demokratiska potential ska realiseras krävs dock lagstiftning som innebär att människor har samma rätt som YGL tillförsäkrar dem i andra media att fritt uttrycka åsikter. I samband med att PUL trädde i kraft rådde stor tveksamhet kring vad som var och vad som inte var tillåtet, med följd att många hemsidor stängde möjligheten att debattera. Oaktat nivån på de debatter som fördes på Internet, så innebar detta ett bakslag för det fria ordet och den fria opinionsbildningen.
Centerpartiet menar därför att även de delar i personuppgiftslagen som reglerar hanteringen av personuppgifter i allmänhet, inte bara överföringsreglerna, bör granskas och ändras, i syfte att trygga den fria åsiktsbildningen och utveckla Internet som ett demokratiskt medium. Även yttranden som inte kan anses vara harmlösa eller som kan anses vara "ringa brott" mot personuppgiftslagen måste omfattas av ett sådant skydd.
När behandling av personuppgifter är tillåten avgörs genom paragraferna 9-10 och 13-17 i personuppgiftslagen. Rimligen är det dessa förbud som den föreslagna avkriminaliseringen tar sikte på. Att endast göra undantag för ringa gärningar innebär dock att de kontroversiella yttranden som YGL behövs för att skydda i andra sammanhang, knappast kommer att omfattas av avkriminaliseringen. Mot bakgrund av den hantering som skett till dags dato och den oförmåga att faktiskt lösa de fundamentala problem som finns med personuppgiftslagen anser centerpartiet att riksdagen nu bör besluta ändra personuppgiftslagen att sådana yttranden som i andra media skyddas av YGL ska vara tillåtna att behandla enligt personuppgiftslagen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den fortsatta beredningen av personuppgiftslagen
att riksdagen beslutar om sådan ändring av 48 § personuppgiftslagen (1998:204) att gärningar, som bedöms som ringa enligt 49 §, inte ska kunna ligga till grund för ersättning
att riksdagen beslutar om sådan ändring av personuppgiftslagen (1998:204) att sådana yttranden som i andra media skyddas av yttrandefrihetsgrundlagen också ska vara tillåtna att behandla enligt personuppgiftslagen.
Stockholm den 26 oktober 1999
Denna sida ingår i projektet
"Personuppgiftslagen och yttrandefriheten",
av journalisterna Christoph Andersson och Susanne Bertman
http://www.pul.nu