Den nya EU-anpassade personuppgiftslagen förbjuder
publicering av personbilder på Internet. "Bilder på identifierbara personer är
personuppgifter", hävdar Datainspektionens chef Ulf Widebäck.
"Horribelt", anser yrkesfotografen Georg Sessler.
AV CHRISTOPH ANDERSSON
Artikeln publicerad i Fotografisk Tidskrift nr 4/99
Den 24 oktober 1998 trädde den nya personuppgiftslagen PUL i kraft. Den förbjuder att namn och andra personuppgifter publiceras på nätet. Detsamma gäller även bilder på enskilda personer. Lagen medger i princip bara två undantag. Dels om berörda personer gett sitt "otvetydiga samtycke" till bildpublicering. Dels om bilden eller personuppgifterna publicerats "uteslutande för journalistiska ändamål eller konstnärligt eller litterärt skapande"".
- All slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till nu levande personer är personuppgifter. Det behöver inte nödvändigtvis vara en fotografisk bild. Det kan lika gärna vara en teckning eller en målning, säger Datainspektionens chef Ulf Widebäck.
Det räcker inte med att den enskilde fotografen anser att hans bild är konstnärlig eller journalistisk. Ytterst är det Datainspektionen som avgör vad som är konst, litteratur eller journalistik på nätet.
– Det är inte upp till den enskilde att bestämma, utan vår uppgift som tillsynsmyndighet, hävdar Ulf Widebäck.
Vid bedömningen tar inspektionen hjälp av lagen om namn och bild i reklam. Enligt Datainspektionen blir bilden till en personuppgift om en eller flera personer befinner sig i fokus. Men inte om personerna är ett bihang till bilden. Sålunda är en översiktsbild på en folkfylld fotbollsläktare ingen personuppgift. Däremot blir läget ett annat om några identifierbara personer avbildas framför folkvimlet.
- I dylika fall gör fotografen klokt i att inhämta samtycke före en publicering på nätet, anser Ulf Widebäck.
I annat fall riskerar fotografen eller den hemsidesansvarige upp till två års fängelse eller böter. Dessutom ger lagen avbildade personer rätt att kräva skadestånd. Den nya lagen och Datainspektionens tolkning av densamma oroar yrkesfotografen Georg Sessler.
- Personuppgiftslagen är ett missfoster, anser han. Den missgynnar många fotografer som specialiserat sig på att fotografera just människor i vardagslivet. Deras bilder riskerar att varken få visas eller säljas globalt via nätet. Det är censur.
Men lagstiftningen gör skillnad mellan fotografer och fotografer. Rätten att publicera bilder på nätet är helt beroende av på vilken hemsida och i vilket sammanhang bilden offentliggörs. I Sverige råder nämligen tre olika grader av yttrandefrihet på Internet:
* Störst frihet har grundlagsskyddade massmedier som exempelvis Dagens Nyheter. DN och andra tidningsföretag omfattas av databasregeln i yttrandefrihetsgrundlagen och får fritt publicera bilder på nätet. Tidningarnas pressfotografer behöver inte inhämta samtycke från fotograferade personer. Tillsynsmyndighet är inte Datainspektionen, utan Justitiekanslern.
* Mindre frihet har hemsidor som tillkom efter den 24 oktober 1998 och omfattas av personuppgiftslagens undantag för " uteslutande för journalistiska eller konstnärliga ändamål". Visserligen är det fritt fram att exempelvis starta ett journalistiskt eller konstnärligt bildmagasin på nätet, men ytterst är det Datainspektionen och domstolarna som avgör vad som är journalistik och konst.
* Nästan ingen frihet alls har hemsidor som tillkom före den 24 oktober. Hit hör merparten av alla svenska sidor på nätet. De sidorna omfattas fortfarande av gamla datalagen, som existerar parallellt med PUL fram till oktober år 2001. Till skillnad från PUL medger dock datalagen inga undantag för journalistiska eller konstnärliga ändamål. På Datainspektionens inrådan dömdes nyligen en företagare till dryga böter. Brottet: På sin hemsida hade han bland annat publicerat bilder på andra företagare, utan att inhämta deras samtycke.
– Det som är tillåtet att publicera på en hemsida är inte automatiskt tillåtet på en annan, menar datainspektionens chef Ulf Widebäck.
Fotografen Georg Sessler anser att lagstiftningen skapar stor osäkerhet bland yrkesfotograferna. Dessutom ställer den snåriga lagstiftningen omöjliga krav.
– För att vara på den säkra sidan måste vi tydligen springa efter löparna på Marathon och inhämta deras samtycke för eventuell Internetpublicering. Det är absurt. Så kan ingen av oss arbeta, säger han.
Dessutom varnar Georg Sessler för att lagstiftningen snedvrider konkurrensen. De stora grundlagsskyddade medieföretagen får inte bara publicera, utan även vidareförsälja personbilder elektroniskt. Men en enskild fotograf som startat en hemsida på gamla datalagens tid tillåts bara visa och sälja bilder på byggnader och föremål.
- Risken är stor att många yrkesfotografer tvingas lägga sina hemsidor och personbilder på utländska servrar, varnar Georg Sessler.
Mer om PUL på Svenska Fotografers Förbunds hemsida!
© Christoph Andersson, all rights reserved
Europa reporter AB, Box 49053, S-100 28 Stockholm, Sweden, Tele/Fax 08-190907
Denna sida ingår i projektet
"Personuppgiftslagen och yttrandefriheten",
av Journalisterna Christoph Andersson och Susanne Bertman
http://www.pul.nu